Urbanisering hotar jordens bästa odlingsmark

Shanghai

Shanghai

Urbaniseringen, i framförallt Asien och Afrika, sker på jordbruksmark som är nästan dubbelt så bördig som världsgenomsnittet, säger Stephan Barthel forskare vid Högskolan i Gävle och Stockholm Resilience Centre.

 

En bortglömd fråga

Den snabba urbaniseringen hotar 300.000 km2 av planetens bästa odlingsmark. Jordbruksmark, nästan dubbelt så bördig som världsgenomsnittet, försvinner fram till år 2030 om inget görs nu,

Detta landområde, i storlek som Tyskland, beräknas stå för nästan fyra procent av den globala odlingen av livsmedel. Maten som produceras här skulle vara tillräckligt för att ge mer än 300 miljoner människor 2500 kalorier per dag i ett helt år.

- Den globala urbaniseringens konvertering av odlingsmark, och vad den innebär för vår förmåga att försörja oss med mat, har varit en bortglömd fråga, säger Stephan Barthel.

Megastäderna

Särskilt i Asien och i Afrika växer massiva megastäder upp i expressfart. Och år 2050 väntas hela 70 procent av världens befolkning bo i städer.

I Kina väntas storstäderna explodera i invånarantal och en miljard människor kommer att bo i kinesiska städer inom överskådlig framtid. Kina ensamt kommer att stå för fjärdedel av den totala globala förlusten av åkermark.

- Bördig åkermark tenderar att finnas i floddalar eller deltaområden som tex Yangtze flodens delta nära Shanghai. Regionalt kan man inte alltid kan kompensera för produktionsförlusten och i förlängningen kan detta påverka hela det globala livsmedelssystemet, säger ledningsförfattaren Bren d’Amour från Mercator Research Institute i Berlin.

Regionala skillnader

Studien visar också att konflikten mellan urbanisering och livsmedelsproduktion kan skilja sig markant från en global region till nästa.

I vissa regioner i Afrika och Mellanöstern konverterar de snabbt växande städerna en betydande del av den inhemska åkermarken, länder redan hårt drabbade av hunger och livsmedelsbrist.

I t ex Egypten, kommer landet att år 2030 ha förlorat ungefär en tredjedel av sin åkermark på grund av urbanisering. Även för länderna runt Victoriasjön, Nigeria och Pakistan ser förlusterna ut att bli betydande.

- Då småbrukare, som tenderar att hålla matpriser låga, slås ut kan livsmedelstryggheten minska med ökat importberoende från en global marknad med fluktuerande prissättning, säger Stephan Barthel.

- Här tillkommer också sårbarheten många av dessa länder har på grund av effekterna av klimatförändringen, samt de större svårigheter som landsbygdsbefolkningen har att få fotfäste på arbetsmarknaden i storstäderna.

I Indien, världens näst folkrikaste nation, kommer urbaniseringen inte att minska åkermark lika dramatiskt. Fast det är ändå så många som 900 miljoner människor som beräknas bo i Indiens städer om 40 år.

Stadsplanering har blivit världspolitik

- Stadsplanering har blivit världspolitik. Beslutsfattare måste ta ansvar för en stadstillväxt som kan behålla existerande jordbrukssystem och småbrukare, och samtidigt bevaka småbrukarnas tillgång till urbana marknader, säger Felix Creutzig, direktör på Mercator Research Institute i Berlin.


 

Referens:

Bren d’Amour, C. B., Reitsma, F., Baiocchi, G., Barthel, S., Güneralp, B., Erb, K-H., Haberl, H., Creutzig, F., and Seto, K C. (2017). Future Urban Land Expansion and Implications for Global Croplands. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, DOI:

För mer information, v v kontakta:
Stephan Barthel, forskare i hållbar stadsplanering vid Högskolan i Gävle och vid Stockholm Resilience Centre
Tel: 076 360 57 05
E-post: stephan.barthel@hig.se

 

Text: Douglas Öhrbom