Religionsprofessorn; ekonomismen hotar människovärdet

Jari Ristiniemi

Idag kopplas pengar och människovärde många gånger till varandra, säger Jari Ristiniemi, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Jari RIstiniemi beskriver dagens marknadsekonomi som att ju högre upp du är i hierarkin, desto mer lön och desto mera uppskattad är du, och ju längre ner du är desto mindre uppskattad och kanske helt utan människovärde.

- Vi brukar säga att människovärdet inte kan mätas i pengar, men idag betraktar vi människor i ekonomiska termer efter hur mycket de kostar, säger Jari Ristiniemi.

- Detta drabbar framförallt äldre, arbetslösa och sjuka och dessa grupper förlorar på något sätt också sin mänskliga värdighet genom sin ekonomiska ovärdighet.

Sommarstugeprojektet

Han menar att i ett sådant system flyr människorna in i sin privata sfär och sommarstugeprojektet, husprojektet och den egna trädgården blir det viktiga, istället för att det gemensamma skulle vara viktigt på något sätt.

- Och mekanismer som främlingsfientlighet blir en försvarsmekanism mot en hotfull värld, därför att man inte har något annat att hänge sig till.

Ett nytt ideal

Ju mer maskinerna tar över, desto mindre arbetskraft behövs. Då kan vi inte längre vara kvar i ett gammalt ekonomiskt system, som bygger på arbetsinsats och lön.

- Vi behöver ett nytt ideal, men ett realistiskt alternativ som kan förverkligas i den befintliga världen. Ett altenativ där ekonomin handlar om hur vi fördelar våra resurser.

Arbetets fokus blir då inte lönen/pengar, utan att förverkliga sig själv. Att göra en insats, att vara samhällsmedborgare, och först långt ner på listan kommer lönen.

Medborgarlön

Jari anser att människor måste beredas möjlighet att förverkliga sin potential och sina möjligheter. Här ingår också tanken om medborgarlön, att man föds med en viss grundvärdighet och att den är oberoende.

- Jag tror att människors innovativa förmåga skulle växa med detta, att vi skulle få fler olika typer av företag om människor vågade satsa.

Och skitjobben då?

Han är övertygad om att vi inte skulle behöva ha det så. Att man kan bygga äldrevården på annat sätt, som blir människovärdigare, och då blir det roligare att jobba där.

Att vi kunde se på arbetet på så sätt att allt som ska göras på en arbetsplats delar man på. Städningen blir då en del av det arbete som ska göras och det delar man på.

- Idag finns t ex det äldrevård för estlänningar som är byggda efter deras förutsättningar och vi kunde lära av andra kulturer där man respekterar äldre och ger dessa ett värdigt avslut.

Aktivismen

Jari ger den kapitalistiska ekonomin skulden för att fler och fler känner sig utanför det gemensamma bordet och att jorden och även människan är hotade.

Han säger att han tror att revolutionen redan pågår, att det finns olika former av aktivism, där man försöker förändra synsättet på ekonomi underifrån. Att det är den vägen vi kan få en förändring i våra tankestrukturer och vår mentalitet.

- Har alla människor en värld, har vi ett samhälle? Vet vi vad vi pratar om? Det finns olika uppfattningar om vad ett samhälle är och det kommer jag att problematisera, säger Jari Ristiniemi.

----------------------------------------------------------------

Spännande föreläsning

Föreläsare: Jari Ristiniemi
Datum:
Fredag 28 april
Tid: kl. 11.00-13.00 (sopplunch ingår)
Plats: Krusentjernasalen, Högskolan i Gävle

Välkomna till en spännande föreläsning om ett verkligt brännande ämne.

-----------------------------------------------------------------

För mer information vv kontakta:
Jari Ristiniemi, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle
Tel: 026- 64 89 86, 073-401 10 58
E-post: jari.ristiniemi@hig.se


Text: Douglas Öhrbom
Foto:
Ove Wall

 

Sju föreläsningar i en serie

Föreläsningen är den andra i en serie av sju då Högskolan i Gävle under 2017 arrangerar en seminarieserie under temat ekonomisk hållbarhet.

Seminarierna speglar ekonomisk hållbarhet integrerat i olika kontexter. Hur ekonomisk hållbarhet inverkar på etiska ställningstaganden, teknisk och miljömässig utveckling, bidrar till sociala ohållbara konsekvenser, påverkar utveckling inom skola för att nämna några.

De olika perspektiven presenteras vid sju olika lunchseminarier i samband med sopplunch. Läs mer här