Sälarna som vittjar fiskfällorna är specialister

Linda Calamnius

Min forskning handlar om att hjälpa de kustnära yrkesfiskarna och sälarna att kunna samsas, säger Linda Calamnius, forskare vid Högskolan i Gävle.

Linda Calamnius bor i Hudiksvall och har jobbat med att utveckla sälsäkra fiskfällor sedan 2009. Hon är marinbiolog i botten och genomför nu sina doktorandstudier i ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Statens Lantbruksuniversitet.

Hon har tidigare bedrivit en del av sin forskning hos ett litet företag i Stocka utanför Hudiksvall, Harmångers Maskin och Marin, som tillverkar en helt ny typ av sälsäkra fiskfällor. Numera är hon anställd på Högskolan i Gävle och har ett nära samarbete med tillverkarna av fällan.

- När man utvecklar fällorna så hittar sälarna på nya sätt att komma in till fisken. Jag vill studera hur säl och fisk beter sig runt omkring dessa sälsäkra pontonfällor, med målet att släcka beteendet genom att sälarna inte ska komma åt fisken, säger Linda Calamnius.

Ett jätteproblem för fisket

Sälarna är ett stort problem för de kustnära fiskarna, då sälpopulationen av främst gråsäl och vikarsäl ökat så mycket i Östersjön och Bottenhavet.

Detta är positivt därför att det talar för att vi nu har en bra, frisk miljö. På 70-talet var det kris för sälarna, som då var utrotningshotade av miljögifter som DDT och PCB.

- De har hämtat sig och populationerna växer avsevärt och vi har nu en hälsosam stam med gråsäl. Det negativa med att populationen ökat så mycket, är att det blir flera konflikter med de kustnära yrkesfiskarna.

Sälgrinden

Fiskfällor har funnits länge och principen är densamma, att man leder in fisken i mindre och mindre kammare så att den inte ska hitta ut igen.

- Jag har varit med att ta fram är en sälgrind, som vi sätter vid näst sista kammaren, så att sälen inte ska nå den sista delen av fällan. Vi vill nu se vad som händer med fångsten, om den påverkar fångsten så vill ju fiskarna inte använda den.

Vid tester såg de att grinden påverkade öring, men inte lax. Då satte de grinden på ett annat sätt och då kom både stora öringar och laxar in.

- Så man måste titta på beteendena både hos säl och hos fiskar. När vi filmade en strömmingsfälla under två månader, så hade vi 1400 sälbesök av 12 individer. Det blir världens bästa godisbutik för sälarna.

Pontonfälla

Hela fällsystemet kan vara ca 80 x 120 m brett och avslutas med det s k fiskhuset. Det är den allra sista delen, där fisken samlas och vittjas från. På fotot här är det den lilla delen som pekar mot A.
Film som visar hur det går till då fällan vittjaslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


12 specialister

- Jag har studerat filmerna och identifierat dessa 12, det är ganska kul att hitta på namn åt dem, och tycker mig ha sett vissa mönster.

Linda förklarar att med sälarna är det så att de som är inne och vittjar fångstredskap är specialister. Hon har också en teori; De är oftast hannar, men det är inte alla hannar i en lokal sälpopulation.

- Om man tar grabbarna som tar mopeden till kiosken och sitter och är tuffa och ska styla, det är inte alla grabbar som gör det heller. Jag tror att det har med testosteron att göra, men det är oprövat.

Bingo - Specialist bland specialister

Sälen "Bingo"

Linda kallar honom Bingo, därför att han fick bingo varje gång han simmade in i strömmingsfällan. Bingo var därinne flest gånger och stod ensam för 361 besök, av det totala 1400, som 12 individer gjorde under två månader.

Scarneck

Scarneck

- Man ser hur Scarneck här sträcker ut halsen, det är precis som med fåglar, att han är lite nyfiken.


De är smarta

- De är smarta, proaktiva rovdjur som hela tiden ligger på och testar. De måste ju ta sig in hela vägen och hittar de inte ut så blir det inte så roligt för dem. Det handlar om att hjälpa yrkesfiskarna och sälarna att kunna samsas. Jag hjälper också sälarna, så att de inte fastnar i redskapen och dör.

Hon berättar att de i snitt var inne i två minuter ungefär, men att de kan hålla andan betydligt längre. Att en säl, Piraten, var därinne i 26 minuter. Men blev så avskräckt att han bara var inne en enda gång.

- Jag var en gång sälvakt åt en liten sälkut som en fiskare tagit hand om. Trots att hon hade en så begränsad miljö i sitt kar, vattenslangen och strömmingarna, så hittade hon på nya sätt att göra saker på hela tiden. Det var fantastiskt att se.

Linda försöker göra en karaktärslogg på de olika sälarna, titta närmare på deras beteende och studera deras personligheter. Vad det är som driver dem? Hur gör de när de är inne i fällan, t ex om de är två individer där samtidigt?

- Jag skulle önska att min forskning kunde hjälpa till för att hitta på någon ny metod som håller sälarna ifrån fiskeredskapen och fiskeodlingarna. För fiskeodlingarna i t ex Chile och Norge har stora bekymmer med sälar och också med sjölejon, säger Linda Calamnius.

----------------------------------------------------------------------------------------

Linda Calamnius har drivit fem projekt i samarbete med Länsstyrelsen samtidigt med doktorandstudierna.

Ett EU-projekt har t ex handlat om att vidareutveckla en fälla för abborre, sik, lax och strömming, som bara fångar de större abborrarna och som sorterar ut småfisken, genom att i fällan göra det möjligt för de små fiskarna att ta sig ut. Att på så sätt bidra till ett långsiktigt hållbart fiske.

- Försöken har utförts hos yrkesfiskare i Gävleborg, norra Uppland och Västernorrland. Det är ett väldigt nära och roligt samarbete med yrkesfiskarna. Världens bästa jobb!!

 

För mer information, v v kontakta:
Linda Calamnius, forskare vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-332 67 56
E-post: linda.calamnius@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Privat