Kyrkan behöver vädras ut

Abolfazl Hayati

Att vädra är gammal kunskap som fallit i glömska. Om man öppnar en kyrkport under en timme så vädras 50 procent av luften ut och vi kan nu vetenskapligt visa att och hur det fungerar, säger Abolfazl Hayati, forskare vid Högskolan i Gävle.

I en kyrka med många människor och tända ljus, bildas partiklar och koldioxid som måste ut och då räcker det inte med självdraget, utan man måste vädra ordentligt.

- Öppna ett fönster och/eller kyrkportarna. Om man har en port öppen under en timme så vädras 50 procent av luften, dvs 50 procent fräsch luft kommer in och de skadliga partiklarna vädras ut, säger Abolfazl Hayati.

Vädring och självdrag

Han forskar om naturlig ventilation, särskilt i kulturhistoriska byggnader som kyrkor, där man inte får installera mekaniskt ventilation. Med naturlig ventilation menas både vädring och självdrag.

- Här är den enda möjligheten självdraget, som man får komplettera med vädring.

Vind och termik

Vid naturlig ventilation handlar det om vinden och termiken. Att det finns en vind eller en temperaturskillnad mellan inne och ute, som driver luften in i byggnaden.

- Så vinden är viktig, det måste finnas en vind, eller vara en temperaturskillnad.

Ensidig vädring vs. korsdrag

Vädring kan ske på två olika sätt. Finns endast en öppning på ena sidan, kallas det ensidig vädring. När man två öppningar, kan man använda korsdrag, och då blir vädringen mycket intensivare och effektivare.

Forskarna har funnit att ensidigt flöde är 10 gånger mer effektivt än rent självdrag och korsdrag 15 gånger mer än ensidigt.

- Om det finns mycket människor, och man vill ventilera ut partiklarna eller justera koldioxidnivån, då behöver man ganska kort med intensiv vädring och då är det bättre med korsdrag.

Konstskatterna

Under vintern är det torrare ute, men under sommaren är det fuktigare ute. Om man vädrar under sommaren kommer fukten in.

- Då finns risk att det skapas kondens på de kalla ytorna inne i en kyrka och eftersom där finns målningar och möbler så kan de skadas. På vintern är det däremot torrare luft därute och då är risken för fuktskador mindre.

- Så på vintern kan man använda korsdrag och vädring mera och på sommaren ska man vara mer försiktigt.

Skolor och idrottshallar

Om man vill justera, t ex temperaturen i en skola under en rast, eller idrottshallar, ljusgårdar och industrihallar, så måste man öppna lite längre.

- Värmen sparas både i luften och i väggar, golv och tak och därför tar det lite längre för att balansera temperaturen. Men om man bara tänker på luftkvaliteten, så räcker dem med lite kortare tid.

En procents energiförlust

Abolfazl säger att många tror att det kommer att kosta mycket energimässigt med vädring. Men att de kan visa att det endast blir en procents energiförlust, om man ensidigt vädrar en kyrka, en timme varje vecka, under hela året.

- Inte så mycket och man har stora vinster. Man får fräschare luft, får ut partiklar från brända ljus och det är ett sätt att bevara konsten. Så man vinner en hel del.

Världsunik forskning

Forskarna har utifrån fältmätningar med spårgasmätningar och IR-fotografering, datorsimuleringar samt vindtunnelförsök, utvecklat praktiska diagram, som är lätta att använda.

- Med hjälp av dem kan man enkelt beräkna när man behöver öppna och vädra. Hur mycket energi som behövs och hur mycket luftkvaliteten kan förbättras.

Resultaten gäller inte endast kyrkobyggnader, utan också det äldre vanliga beståndet av bostäder byggda för självdrag.

- Egentligen är detta den första studien i världen, när det gäller att utveckla scheman, för tremikens och vindens betydelse för att ventilera stora byggnader.

- Jag har själv varit i en församling i Hamrånge kyrka, där vi presenterat resultaten. Präster och andra i kyrkorna blev jätteglada, att få ett verktyg där man kan se vilka möjligheter man har att ventilera.

Kunskap som fallit i glömska

Detta är kunskap som människor hade förr men som fallit i glömska. Nu väcker forskarna upp denna kunskap och de kan visa vetenskapligt att och hur det fungerar.

Abolfazl Hayati kommer nu att forska som biträdande lektor på Högskolan i Gävle.

- Här finns utrymme för mer forskning, att utveckla scheman för hur man kan göra det beroende på termiken, men även på vinden. Använd detta, det är så bra..!

-------------------------------------------------------------------------------------

Projektet är en del av Spara och Bevara - Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Abolfazl Hayati försvarar sin avhandling "Natural Ventilation and Air Infiltration in Large Single Zone Buildings: Measurements and Modelling with Reference to Historical Churches." fredag den 29 september kl 10.00 i sal 12:108 (Lilla Jadwigasalen) vid Högskolan i Gävle.



För ytterligare information:
Abolfazl Hayati, doktorand i Inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-191 38 49
E-post: abolfazl.hayati@hig.se


Text: Douglas Öhrbom
Foto: Ove Wall