2015-12-13


Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

10 års attityder till mångfald och invandring i en bok

Fereshteh Ahmadi

Under tio år har Mångfladsbarometern mätt attityder till mångfald och invandring i Sverige. Och nu kommer Mångfaldsbarometern som bok, säger Fereshteh Ahmadi, sociologiprofessor vid Högskolan i Gävle.

10 år av attitydmätningar

Boken är en samling av både publicerat material samt hittills opublicerade texter och ger ett samlat resultat av tio års attitydmätningar. I boken finns också alla 10 årens rapporter av undersökningar om attityder till mångfald, med statistik och förklaringar, en för varje år.

I slutet presenteras också en lista över en del viktiga artiklar som skrivits i massmedia under alla år med Mångfaldsbarometern.

- Kännedomen om svenska folkets attityder är viktig eftersom de kan få en stor påverkan på det framtida samhällsklimatet, säger Fereshteh Ahmadi.

- Detta gör oss till en stark röst i diskussionen om mångfald i det svenska samhället.

2005-2014

I boken redogör författarna för resultat från Mångfaldsbarometern från 2005 – 2014 och även andra undersökningar. De presenterar också en sociologisk analys av insamlade data under tio år.

Här finns resultaten av tio års mätningar av attityder till mångfald, och tolkningar av vissa tendenser. Det finns också ett fokus på mångfalden i arbetslivet.

Problemen kring integrationen

Även om en stor andel av befolkningen har positiva erfarenheter av invandrare och menar att de skall ha samma rättigheter och möjligheter som den infödda befolkningen, så visar undersökningarna dock att den sociala toleransen har sina gränser och tycks förändras över tid.

- En majoritet är också för tuffa tag mot invandrare som är brottslingar. Det finns också en betydande misstänksamhet mot att det är de sociala förmånerna som är orsaken till att invandrare kommer till Sverige.

Polarisering

Över 70 procent av befolkningen uppger att de är positiva till mångfald i det svenska samhället, men samtidigt är andelen med extremt negativa attityder större.

Polariseringen av attityderna till mångfald ökar, både andelen positiva och extremt negativa växer. Däremot blir andelen osäkra färre.

Beroende på vad som händer i det svenska samhället, speciellt om den höga arbetslösheten biter sig fast, skulle gruppen som är extremt negativ kunna öka avsevärt.

- Vid t ex allvarliga kriser där det svenska samhället känner sig hotat i sina grundläggande värderingar och välfärdssystem skulle de extremt negativa kunna öka uppemot uppskattningsvis 36 procent

- 2014 uppgav 35,8 procent av befolkningen att de har en negativ syn på invandrare i den meningen att dessa anses komma till Sverige enbart för att dra nytta av landets sociala förmåner.

Var femte umgås aldrig

Ungefär 38,0 procent uppger att man aldrig umgås med någon från Afrika, 31,5 procent aldrig med någon från Latinamerika, samt 27,0 procent aldrig med någon från Asien.

- En skattning är att ca 20 procent av den svenska befolkningen aldrig interagerar med dessa grupper.

Öppen föreläsning 14 januari

Välkommen till en öppen föreläsning om boken Mångfaldsbarometern- tio år av attitydmätningar i Sverige

Föreläsarna och medförfattarna Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och Mehrdad Darvishpour, docent i sociologi vid Mälardalens högskola presenterar resultatet av Mångfaldsbarometern 2005-2014 och gör även en sociologisk analys av insamlade data under tio år.

  • Tid: 14 januari, klockan 13-16 (inkl. 30 minuters paus med kaffe)
  • Plats: Valhall, Högskolan i Gävle

Anmälan: senast den 12 januari till Johanna Esplund, johanna.esplund@hig.se, föreläsningen är kostnadsfri.

Välkommen!

  1. Läs mer om boken och författarna (pdf, 275 kB)
  2. Se inbjudan här (pdf, 454.3 kB)

Mångfaldsbarometern har funnits sedan 2005 och skapades vid Uppsala universitet. De senaste två åren har Högskolan i Gävle ansvarat för undersökningen, under ledning av sociologiprofessor Fereshteh Ahmadi.

 

 

Presentation av författarna:
Fereshteh Ahmadi är professor i sociologi vid Akademin för hälsa och arbetsliv, avdelningen för socialt arbete och psykologi, Högskolan i Gävle. Hon är huvudledare i projektet Mångfaldsbarometern. Ahmadi forskar för närvarande om hälsa, coping och kultur. Hon är ansvarig för en internationell studie om meningsskapande coping.

Orlando Mella var Professor emeritus, vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Han är initiativtagare till Mångfaldbarometern och var under åtta år ansvarig för projektet (2005-2012). Han avled i början av 2015 i en ålder av 68 år. Orlandos forskning har främst rört ämnena utbildning och etnicitet och intresset för metodologi har genomsyrat hans forskning på båda områdena. Denna bok har dedikerats till honom.

Irving Palm är docent i sociologi och har under lång tid varit lärare och forskare vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet men är sedan några år tillbaka lektor emeritus. Ett av Palms intresse-och forskningsområden är migration. Tillsammans
med Orlando Mella har han under tio års tid varit medansvarig för den årligen genomförda Mångfaldsbarometern och under flera år varit ordförande för IMER-seminariet vid institutionen.

Mehrdad Darvishpour är fil dr. i sociologi vid Stockholm universitet och senior lektor och forskare i socialt arbete vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola. Darvishpour har genomfört ett antal studier på temat kön, etnicitet och maktkonflikter inom invandrarfamiljer, hedersproblematiken och jämställdhet. Darvishpour forskar för närvarande om etniska relationer, integration och diskriminering.

 

 

För ytterligare information:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle
Telefon: 070-717 19 07
E-post: fereshteh.ahmadi@hig.se

.

Text: Douglas Öhrbom