2016-01-26


Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Hur mår man när gränsen mellan arbete och fritid suddas ut?

Alltid nåbar

Trafikverket satsar fyra miljoner på ett projekt där forskare från Högskolan i Gävle ska undersöka vilka risker det finns när gränserna mellan arbete och fritid alltmer suddas ut.


Tekniken ger oss en frihet.

I fyra år ska forskare från Högskolan i Gävle titta på arbetskulturen vid Trafikverket, med fokus på att kartlägga för- och nackdelarna med att alltid vara nåbar.

Bland annat ingår att utvärdera olika lösningar för att hantera bristande återhämtning och ständig uppkoppling. Samtliga av de 6500 anställda kommer att få besvara en enkät om det gränslösa arbetet och hur det påverkar dem.

Helena Jahncke som leder projektet ser flera fördelar med den nya tekniken som gör att man kan vara mer flexibel i sitt arbete, både vad gäller arbetstid och val av arbetsplats,

– Det finns ju en frihet i att kunna lägga upp arbetsdagen så att den passar familjesituationen och att man till exempel kan ta ett jobb på annan ort och ändå få ihop livspusslet.

Återhämtning - en bristvara

Men samtidigt är det ett faktum att den stressrelaterade ohälsan ökar och forskarna vill undersöka om det finns ett samband mellan det gränslösa arbetet och olika hälsoutfall. Och ta reda på vad man kan göra för att hantera och förebygga riskerna.

– Vi tror att en felande länk är att det finns en obalans mellan perioderna av arbete och återhämtning. Därför kommer vi att kartlägga hur ofta och när man är uppkopp­lad till jobbet, samt hur man mår av det.

- Vårt fokus ligger sedan på att ta fram åtgärdsförslag som implementeras och utvärderas, säger Helena Jahncke.

Det är viktigt att vi inte får en utveckling där man jobbar jämt och inte får någon tid för återhämtning, fortsätter hon. 

Internationella studier

Internationella studier visar att arbete som sker utanför ordinarie arbetstid har ett samband med sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa, besvär med magen och hjärt- kärlsjukdomar.

– Vi ska följa ett urval av anställda över tid och studera saker som sömn, nivåer av stresshormoner, tid för fritidsaktiviteter och hur de själva säger sig må. Detta för att hitta effektiva åtgärder, säger Helena Jahncke.

 

 

För ytterligare information:
Helena Jahncke, doktor i psykologi, forskare vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 81 24, 070-231 01 39
E-post: helena.jahncke@hig.se


Text: Douglas Öhrbom