Centrum för antidoping i Gävle utreds nu

Fitness

Det finns långt gångna planer på ett resurscenter i Gävle för antidopingfrågor ur ett samhälls- och folkhälsoperspektiv med fokus på bland annat dopingens sociala effekter.


Ett centrum för antidoping

Ett sådant centrum skulle skapa en nationell kunskapsbank och kunna erbjuda utbildningar, kurser och konferenser inom antidoping.

- Vi eftersträvar ett nätverk av resurspersoner och forskare för att stimulera forsknings- och utvecklingsprojekt inom området, säger Nader Ahmadi, prorektor vid Högskolan i Gävle.

Ny bok - Pressträff fredag 13 maj

"Doping och folkhälsa", skriven av Nader Ahmadi, Göran Svedsäter och Arne Ljungqvist, undersöker doping som en folkhälsofråga och betydelse och konsekvenser av doping i samhället i stort.

Den diskuterar också möjliga åtgärder för att ta itu med problemet på samhällsnivå.

Boken presenteras på Region Gävleborgs målbildsdag Gört! vid Högskolan i Gävle. Media välkomnas till Loungen i stora tältet.

  • Datum: Fredag 13 maj
  • Tid: Kl 10.00
  • Plats: Loungen i stora tältet målbildsdagen Gört!

Doping som samhällsproblem

Doping, användningen av prestationshöjande substanser och metoder, har länge varit en profilfråga i sport, men på senare år har det också blivit ett problem i samhället.

- Doping börjar mer och mer smitta över till hälsostudior där vi har liten kontroll och det är egentligen här det stora problemet idag ligger, säger Göran Svedsäter, lektor i idrottsvetenskap och ämnesansvarig för idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Den sociala faktorn

Idag är det viktigt mellan individer att man kan redogöra för sin träning. Här är det väldigt viktigt både att man redogör verbalt att man tränar och att man har en snygg och vältränad kropp.

- Det finns ett socialt CV som det gäller att hålla uppe, genom att lägga ut uppgifter om hur och hur mycket man tränar, på Facebook och andra sociala medier.

Moraliskt tillkortakommande

Har man inte sitt träningsrekord och sitt CV i ordning eller sin vältränade kropp, så ligger det ett moraliskt tillkortakommande i saken.

- Då tar man inte vara på sig själv, man har för dålig självkontroll och man misshandlar sin kropp. Detta har blivit en social statusfaktor, säger Göran Svedsäter. 

Varningsropen

Allt oftare kommer nu också varningsrop från läkare och terapeuter. De uttalar att det inte är bra att ha ett så enormt fokus på hälsa.

Flera börjar diskutera om inte detta får en motsatt effekt och skapar ett neurotiskt förhållande till det som är egentligen är sunt. 

 

För mer information, v.v. kontakta:
Ulric Jansson, projektledare vid Högskolan i Gävle
Tel: 070- 666 83 20
E-post: ulric.jansson@hig.se

 

Text: Douglas Öhrbom

Datum: 2016-05-11