Nu tar de första utredningskriminologerna sin examen

Clara Westerlund

Klara Westerlund från Gävle är en av de allra första utredningskriminologerna som tar examen vid Högskolan i Gävle.


Enda utbildningen i Sverige 

Klara Westerlund kan nu se tillbaka på sin treåriga högskoleutbildning i utredningskriminologi, den första i sitt slag och som hon läst vid Högskolan i Gävle.

Utbildningen är mer praktiskt inriktad än andra utbildningar inom kriminologi och den vänder sig mera direkt mot arbetsmarknaden.

Klara säger att hon tyckte om intentionerna med programmet, att man ser att kriminologisk kompetens kan behövas inom många olika fält i samhället.

Bra med tidigare erfarenhet

Kommer man direkt från gymnasiet så tror hon att många kommer att känna en osäkerhet, vad blir mina arbetsuppgifter?

- Fältet är väldigt brett så det handlar om vad man själv har för intresse och ingångar i det här. Jag hade ju med mig saker in, jag har arbetat på kvinnojour med brottsdrabbade.

Under utbildningen har hon och andra fått chansen att praktisera och göra fältstudier.

- Jag hade en så bra praktikplats, vi var ute i nio veckor och det var helt avgörande för mig personligen.

Arbetsmarknaden

Olika former av utredningsarbete inom polisen och som civil utredare är självklart, liksom analytiker hos polis, försäkrings- och säkerhetsbolag. Inom socialtjänsten finns också angelägna uppgifter som inte nödvändigtvis handlar om att kunna utföra arbete utifrån socialtjänstlagen

Jag kan ta mig själv som exempel, jag har ju fått jobb på Länsstyrelsen och där handlar det bland annat om metodstöd och kunskap rörande våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, berättar Klara.

Mer brott i nära relationer  

Programmet blev bra tycker hon och nämner att man till exempel fått mycket kunskap om att kritiskt granska hur socialt arbete utvärderas.

- Vi har fått med oss mycket men det finns saker som kan förbättras och där Högskolan kan spetsa till sig.

Ett konkret exempel hon tar upp är de strukturerade hot- och riskbedömningar som man arbetat med inom polisen länge och som man nu även mer och mer gör inom socialtjänsten. De verktygen har man inte fått lära sig.

Klara med sin bakgrund saknar också att man faktiskt riktar in sig på brott i nära relationer. Det saknar hon inom alla utbildningar, hos juristerna, hos socionomerna och även i den här utbildningen.

- Brott i nära relationer är ett folkhälsoproblem som behöver belysas mycket mer, säger Klara.

 

Text: Douglas Öhrbom
F
oto: Klara Persson/Sveriges Radio

Datum: 2016-05-30