Alla människor har en berättelse

Elsa Szatek

Communityart samlar människor som har något gemensamt. Man samtalar och väver tillsammans en väv som till slut blir till scenkonst, säger Elsa Szatek, dramapedagog vid Högskolan i Gävle.


Communityart

Detta är berättelser och erfarenheter från grupper som kanske inte alltid hörs och syns i mainstream media och ett sätt att kunna lyfta deras berättelser med hjälp av konstnärliga metoder.

Elsa förklarar att det sker i samtal med denna grupp. Vad är er berättelse och hur kan vi göra det till en konstnärlig berättelse att ta upp på scen?

Communityart kan också ta sig andra uttryck, t ex film, musik, måleri och konst. 

Det är spännande

Ett nyckelbegrepp är förhandling, så att man inte som konstnär bara kommer in och tar en berättelse och gör konst av det. Förhandlingen bygger på att den som arbetar med gruppen har mycket god kännedom om hur trygga grupper skapas och stärks.

- Det räcker alltså inte med en konstnärlig kompetens, den pedagogiska biten är minst lika viktig.

De som äger berättelsen är med och påverkar det konstnärliga resultatet eller kanske t o m själva står på scen och berättar sin berättelse.

- När vi sedan gestaltar så kan det komma fram andra erfarenheter och andra känslor, en ny berättelse som man själv inte hade koll på. Det är spännande..!

Maskrosbarn

Det kan handla om hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar, att vara maskrosbarn, eller hur är det att vara skuldsatt och leva med skuldsatthet.

Är berättelsen om ett maskrosbarn, så kanske man bara visar föreställningen för andra med de erfarenheterna.

Men det kan också vara för kuratorer som arbetar med den här gruppen, eller för missbrukande föräldrar, eller beslutsfattare för att få fram ett bättre stöd.

Ett tema

Man kan samlas runt ett tema också berättar Elsa. Nu gör Foajé X en berättelse som heter Gävle 3.0 utifrån att det har kommit så många människor till ett Gävle som förändrats.

De nyanlända börjar undra, ska jag vara hemma i Sverige på den här platsen och när är jag hemma?

Men det förändrar också platsen för dem så har bott här länge. Nu när det kommer så många nya människor, är detta fortfarande mitt hem?

- Detta blir jätteviktig idag när vi har många olika grupper i samhället som inte kan göra sin röst hörda, men som har en berättelse och som vill skapa en berättelse också, säger Elsa.

Elsa

Elsa började med detta på riktigt när hon var 16-17 år och kom då i kontakt med  en teaterform, där man väldigt aktivt har en dialog med publiken. Och efter det med Communityart, då hon bodde utomlands. 

- Communityart ligger ju nära dramapedagogiken, så då tog jag fasta på det och utbildade mig till dramapedagog.

Forum i helgen 

Högskolan i Gävle och Foajé X har nu tillsammans ett forum i helgen: Forum för communitykonst och fred med dramapedagogik i akademin, temat är Välkommen hem.

Ett forum som behandlar den stora förändring som sker idag. Det kan vara vår hemby, vårt hemland, eller det politiska hemmet.

Om att skapa hållbara bilder för en framtid på ett sätt som inkluderar den mångfald av perspektiv och erfarenheter som utgör Sverige?

Se programPDF (pdf, 5 MB)  

 

För mer information, v v kontakta:
Elsa Szatek, universitetsadjunkt i dramapedagogik vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 88 65
E-post: elsa.szatek@hig.se
 

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Ove Wall