Gå till eugreenalliance
Sök

Samtal eller vapen?

I den näst sista delen av den mycket välbesökta seminarieserien ”Hållbar demokrati” var det dags att behandla frågan ”Samtal eller vapen?”. En fråga som ställs i en tid då vi åter rustar oss militärt samtidigt som vi säger att vi inte vill ha krig utan hellre ser en lösning på konflikten med samtal.

Samtal eller vapen?

Gäster den här gången var författare och journalisten Anita Goldman, som nyligen kom ut med sin bok Jerusalem & jag, och Pierre Schori, politiker och diplomat. Moderator vid alla seminarier i serien har varit dramatikern och debattören Stina Oscarsson. Så även denna gång.

Nyligen gick journalisten, politikern och numer även diplomaten Håkan Juholt ut i Svenska Dagbladet med åsikten att Sverige håller på att avveckla demokratin och att det finns ett hot om att vi går allt mer mot ett expertstyre där vi inte låter landet styras av medborgarna. Reaktionerna blev inte en debatt om det han faktiskt sa utan snarare har man valt att läxa upp Håkan Juholt och låtit debatten handla om hur han sa det och hur han borde ha sagt, berättade Stina Oscarsson.

– Istället för att försöka förstå så missförstår man medvetet, och det är detta som bidrar till just det som Håkan Juholt oroar sig för.

Vidare berättade Stina Oscarsson om ett tillfälle då hon satt med i en debatt om Nato där pajkastning förekom från båda sidor och man frågade sig hur det skulle vara möjligt att komma vidare. Istället för att föra ett samtal på plats hade en av deltagarna ägnat tiden åt att Twittra under hela debatten och där uttryckt sina åsikter.

– Om man gör det tar man inte samtalet som en möjlighet att lösa konflikten, menade hon.

Det väcker tanken på om det kan vara så att om man inte tror på samtalet som en konfliktlösning så tror man på våldet som en lösning.

Kan en stad vara helig?

Anita Goldman tog i sitt framförande upp exempel från bibeln där samtal förs redan i öppningsberättelsen mellan Abraham och den nya Herren, samtal där Abraham uppmanas att gå mot dig själv, gå mot den du ska bli.

Vidare menade hon att vi varje dag möts av demokratiska samtal då vi öppnar tidningen och ställer oss frågan hur det kommer sig att oskyldiga får lida. I vår historia finns det berättelser om män som ger sig ut i krig, men vänder man sig till en antropolog så visar det sig att det är svårt att övertyga en urinvånare i till exempel Australien att det finns folk som anordnar organiserade angrepp på andra. Hon tog också upp exempel från historien där man fasade för militärtjänst och berättade om människor boende på landet som rapporterade nyfödda pojkar som flickor. Hon nämnde också att man funnit att rädslan för att döda var större än rädslan för att dö.

FN – ett globalt forum för samtal för fred

I sin slutrapport i FN 2004 betonade Pierre Schori hur Irakkriget hade startat och gett upphov till ett krig som kommer att ge bestående konsekvenser för alla. Irakkriget, menade han, är fadern till det IS vi har idag.

– Bushadministrationen lämnade ett tungt arv efter sig som lett till det vi har i Mellanöstern idag, och nu har vi en ny administration som försöker övertrumfa det här.

Han beskrev också hur man genom att lägga en procent på bistånd för att bekämpa vattenbrist och människors framtidstro och motverkar krig i stället för att lägga två procent på militär upprustning.

Det finns inget naturligt med krig

Vad är då orsaken till att man börjar lösa konflikter på det sättet, frågade Stina Oscarsson sina gäster under paneldiskussionen.

– Om vi pratar om ursprungsbefolkningar och det hieratiskt centraliserade större samhället så ser vi att när det blir ett överflöd så finns det ett mervärde att försvara. Vi har komplexa samhällen där vi samtidigt ser en styrka i lokala initiativ som gör att man kan ha ett lokalt samarbete och samtidigt vara uppkopplade på större enheter, sa Anita Goldman.

Pierre Schori ville vända lite på frågan och istället prata om lösningen. Som exempel tog han upp ett samtal mellan Einstein och Freud, där Einstein hade fått uppdraget att ägna tanken åt varför krig uppstår. Efter många samtal där de bland annat tagit upp de två basala drivkrafterna, dödslängtan och kärlekens eros som kan leda till destruktivitet, enades Einstein och Freud om att lösningen för att motverka människans drivkraft är kultur och utbildning.

– Vi har tillgång till kultur och utbildning, men vi behöver ta debatten om vad som utbildas och hur det förvaltas, sa Stina Oscarsson.

Nästa del i seminarieserien

Går den 30 november och har då rubriken "Ismer och den fria tanken" där Maria-Pia Boëthius och Erik Helmerson är gäster.

Text: Anna Hellqvist
Foto: Ove Wall

Publicerad av: Andreas Karlström Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2018-05-07
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)