Forskning

Hårdare tag och mer betyg, är det så enkelt?

Daniel Petterson, skolforskare vid Högskolan i Gävle, säger att man mycket väl kan skapa ett system som, utifrån vilka kunskaper vi vill att eleverna ska ha, genom hårdare tag, mer betyg, mer mätningar, med mera, skulle föra studenterna vidare, men är vi villiga att betala priset?

Han poängterar att utbildningen idag inte kan vara som tidigare, utan måste bygga mer på att skapa människor som kan samarbeta, som är sociala och som kan tänka utanför boxen, för att vi ska åstadkomma hållbar ekonomisk och samhällelig tillväxt. Att ett samhälle måste lösa framtidens utmaningar med nya sätt att ta sig an problemen.

Daniel Pettersson

Bildtext: Daniel Pettersson

- Vi måste acceptera att vi inte är något produktionsland längre, utan ett innovationsland och när det gäller innovationer, då ligger vi faktiskt ganska bra till. Jag är helt övertygad att det har med vår utbildning att göra, att man lär sig samarbeta i grupp och tänka utanför boxen, säger Daniel Pettersson.

- Hårdare tag och mer betyg fungerar därför inte som en universalmedicin på samhällets alla problem, detta eftersom det inte skapar vad vi som samhälle behöver.

- Det jag saknar i dagens starkt polariserade skoldebatt är just dessa diskussioner om vilka kunskaper vi behöver för framtiden. Vad är det som säger att just dessa kunskaper som mäts i PISA är de rätta kunskaperna för oss som innovationsland?

Kunskapsuppdraget då

Samtidigt tycker han det är viktigt att påpeka, när man pratar om att vi ska skapa demokratiska samhällsvarelser, att inte glömma bort att det finns ett kunskapsuppdrag. Värden som vi som samhälle tycker att man ska bära med sig.

Kunskap om historien, förståelse för religionens betydelse och hur samhället är uppbyggt, att man kan göra matematiska beräkningar och har förståelse för fysik och kemi och så vidare, är av avgörande betydelse för att skapa en hållbar samhällsutveckling.

- Ett helt rimligt kunskapskrav som jag tycker att man kan ställa på den som går ut gymnasiet, det är att du ska kunna läsa DN och SVD och förstå essensen av vad som står där. Detta kan tyckas vara ett lågt krav, men i själva verket krävs det stora orienteringskunskaper på så olika områden som ekonomi, sport, politik och historia.

Stanna upp och tänka till

Här är det en avvägning vi som samhälle måste göra, menar Daniel. Hur mycket kan man pressa ungdomarna, för att de ska få så mycket kunskaper med sig i livet som möjligt, samtidigt som de genom höga krav inte ska hämmas i sin känslomässiga utveckling.

- Där någonstans är det som skolan och samhället behöver stanna upp och tänka till, vad är rimliga krav på våra ungdomar idag?

Vandrande lexikon

Vi kan bygga ett samhälle som består av en massa ”vandrande lexikon”, men vi kan också skapa ett där man faktiskt tänker sig att vi som individer går runt och lär av varandra, frågar och lyssnar på andra, säger Daniel.

- Jag är ganska övertygad att det senare leder längre i ett innovationssamhälle och kring detta ligger en av dagens utbildningspolitiks största låsningar. Många argumenterar fortfarande utifrån produktionssamhällets krav och missar då lösningar som är alldeles nödvändiga för att ytterligare utveckla Sverige till att bli ett innovationssamhälle.

Han påminner om att det är ungdomarna som kommer att utveckla samhället och att de kommer att välja bort de delar som de inte tycker fungerar för dem, även om vi tycker att de borde kunna det.

- Barnen idag kan mer är oss, men de kan andra saker. De är betydligt bättre anpassade för innovationssamhällets krav än vad vi äldre är.

Att vinna förtroende

- Ordningsproblem handlar ju i grund och botten om tillitsproblem, kulturellt i ett bredare perspektiv. Om du har en individ med auktoritetsproblem, inte hjälper det om man inför mer av det den har problem att hantera - auktoritet.

Det som hjälper i slutändan, säger Daniel, är att man vinner ett förtroende mellan elev och lärare och att vi måste ge lärarna förutsättningar för att göra det.

- Man ska vara proaktiv och ha en förtroendefull relation, för då uppstår inte ordningsproblemen i samma omfattning. Om man därför diskuterar i termer av ”straff” vid ordningsproblem – då har man ju egentligen gett upp och accepterar att ordningsproblem ska vara en naturlig del i skolan.

De 20 procenten

Idag lyfts i flera debatter att 20 procent lämnar gymnasiet, eller årskurs nio, utan fullvärdiga betyg. Men, säger Daniel, då glömmer man bort att betyget E idag motsvarar det gamla betyget 3 vilket bland annat framkommer i jämförande studier genomförda vid KTH och Skolverket.

- Man har helt enkelt höjt nivån för att få godkänt till en relativt hög nivå. Många av de här är ju sådana som faktiskt med det gamla betygssystemet inte skulle uppmärksammas.

- Vi målar upp en bild av att vi har 20 procent av ungdomarna som kommer att exkluderas från samhället. Men vi möter dem i arbetslivet på McDonalds, i skobutiken och våra föräldrar möter dem inom hemtjänsten. De får ju jobb, även om de står sig svagare i konkurrensen.

- Men så har vi då den här lilla gruppen som har stora, djupa sociala problem. De är ett antal, ganska många, men de är inte 20 procent av elevgruppen vilket det ibland framstår som i debatterna.

Betyg

Daniel menar att vi behöver någon typ av betyg och ser inte andra antagningssystem som en realistisk lösning i nuläget, då det inte är ekonomiskt försvarbart.

- Det är det som är bekymret med betygen, det är billigt och de fyller en hyfsad funktion.

Men han tror att man måste kombinera betygen och göra om betygssystemet så att det bättre fångar någon sorts framtida potential.

- Framförallt så får man inte ha gymnasiet som stupstock, utan det måste finnas en möjlighet senare i livet, för vi utvecklas faktiskt i olika takt. Utbildningens mål är ju att alla ska rustas på ett sådant sätt att de kan utvecklas optimalt utifrån sin potential.

Kontakt

Daniel Pettersson
Docent i pedagogik vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026- 64 89 58
Mobil: 070-258 46 19
E-post: daniel.pettersson@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Privat