Flexibelt arbete

Flexibelt arbete är ett forskningsprogram som vill undersöka möjligheter och utmaningar med nya arbetsformer och anställningsformer i det moderna arbetslivet.

Arbeta flexibelt – möjlighet eller utmaning?

Att jobba på distans eller att ha flexibla arbetstider. Att ha en tillfällig anställning eller en bemanningsanställning. Hur påverkar detta de anställdas hälsa och är det bra för organisationers hållbarhet? Vad betyder det för arbetsvillkor och arbetsmiljö? Och vilka nya krav ställs på arbetsgivaren och chefskapet? Behöver nya arbetssätt och policys utvecklas?

Flexibilitet i tid och rum

I Sverige idag så har cirka 2/3 av de anställda flexibla eller fria arbetstider. En dryg tredjedel kan dessutom i olika grad arbeta hemifrån. För individen finns möjlighet till bättre balans mellan arbete och privatliv men också en risk att flexibiliteten förvandlas till gränslöshet, konstant tillgänglighet och minskad kontroll i livet. För arbetsgivaren kan erbjudande om flexibla arbetsvillkor öka attraktiviteten som arbetsgivare och även förmågan att anpassa sig över perioder av varierande krav på verksamheten. Det finns också nya utmaningar bl.a. kring arbetsmiljöansvar och hur arbetet ska organiseras och koordineras.

Tillfälliga anställningar

Cirka 15 % av arbetstagarna i Sverige har tillfälliga anställningar. Knappt 2 % har också anställning hos ett bemanningsföretag. Bägge dessa anställningsformer kan innebära flexibilitet för arbetsgivarna och möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar både inom offentlig och privat verksamhet. Sådana anställningar kan även ge ökad flexibilitet för vissa anställda. De flesta arbetstagare som har tillfälliga anställningar önskar dock en fast anställning och bemannings­anställda vill ofta ha en traditionell tillsvidare­anställning hos en och samma arbets­givare.

Forskning i samverkan

Forskningen genomförs i samarbete med organisationer inom både den privata och offentliga sektorn. Forskningsprogrammets resultat kommer därför till direkt användning i dessa organisationer. Resultaten används bland annat för att utveckla strategier och policys för flexibelt arbete eller andra åtgärder för att främja en god arbetsmiljö.

Informationsmaterial

Här finns informationsmaterial som är knutet till forskningsprogrammet Flexibelt arbete. Materialet finns både på svenska och engelska.

Distansarbetets betydelse för hälsan

Se en föreläsning med Linda Widar om distansarbetets betydelse för hälsan. Användning av digital teknik ger oss möjlighet och frihet att arbeta på distans från andra platser än vår ordinarie arbetsplats, men vad kan distansarbete innebära för vår hälsa och arbetsmiljö? Inspelningen har gjorts i samarbete med SVT/UR hösten 2021.

Webbinarium: När hemma blir kontor - vilka vinner på det?

Mår vi bättre när vi jobbar helt eller delvis hemma? Kan distans- och hybridarbete göra en organisation mer hållbar och lönsam? Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) genomförde ett webbinarium som riktade sig främst till de som jobbar med arbetsmiljöfrågor som chef, tjänsteman eller praktiker, men alla med intresse för arbetsmiljöfrågor var välkomna!

Medverkande var Gunnar Bergström och David Hallman, forskare inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, som delade med sig av resultat från sitt pågående forskningsprogram Flexibelt arbete – möjlighet och utmaning, som drivs med medel från Forte.

Webbinarium om Hållbart distansarbete

Myndigheten för arbetsmiljökunskap arrangerade tillsammans med Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter ett webbinarium om hållbart distansarbete. Med på seminariet deltog professor Gunnar Bergström som pratade om: Hälsa, arbetsmiljö och arbetsprestation vid distansarbete hemifrån.

Om forskningsprogrammet Flexibelt arbete

Syfte

Syftet med forskningsprogrammet ”Flexibelt arbete” är att beskriva och förstå möjliga samband mellan flexibla anställnings- och arbetsformer och (1) organisationers hållbarhet (2) arbetsvillkor och arbetsmiljö (3) anställdas hälsa. Finns det skillnader beroende av sektor, olika yrkesområden, ålder, kön, socioekonomisk status.

Målgrupp

Vi vänder oss både till privata och offentliga organisationer. Deltagande innebär ett samarbete mellan organisationen och forskargruppen vid Högskolan i Gävle. Deltagande innebär inga extrakostnader för organisationen förutom tidsåtgång vid planeringsmöten och att delta vid mätningar och datainsamling kring arbetsmiljön.

Projektdeltagare

Gunnar Bergström, professor (programansvarig, arbetshälsovetenskap)
David Hallman, lektor (koordinator, forskare, arbetshälsovetenskap)
Sven Svensson, lektor (forskare, arbetshälsovetenskap)
Marina Heiden, professor (forskare, arbetshälsovetenskap)
Svend Erik Mathiassen, professor (forskare, arbetshälsovetenskap)
Iman Dadgar, postdoktor
Patricia Holmberg, amanuens
Leticia Januario, forskare
Andreas Kjörling Länk till annan webbplats., doktorand
Tea Korkeakunnas Länk till annan webbplats., doktorand
Nestor Lögdal, doktorand Länk till annan webbplats.
Jean Claude Mutiganda, universitetslektor
Annika Strömberg, universitetslektor
Malin Svensson, forskningsassistent
Birgitta Wiitavaara, universitetslektor

Flexibelt arbete i media

Senaste publikationer från Flexibelt arbete

Brusaca, L., Hallman, D., Januario, L., Gupta, N., Oliveira, A. & Mathiassen, S. (2023). Working at the office or from home during the COVID-19 pandemic: a cross-sectional study of temporal patterns of sitting and non-sitting among normal-weight and overweight Brazilian office workers. Journal of Activity, Sedentary and Sleep Behaviors, 2. 10.1186/s44167-023-00038-0 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Edvinsson, J., Mathiassen, S., Bjärntoft, S., Jahncke, H., Hartig, T. & Hallman, D. (2023). A Work Time Control Tradeoff in Flexible Work: Competitive Pathways to Need for Recovery. International Journal of Environmental Research and Public Health, 20 (1). 10.3390/ijerph20010691 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Heiden, M., Hallman, D., Svensson, M., Mathiassen, S., Svensson, S. & Bergström, G. (2023). Mismatch between actual and preferred extent of telework: cross-sectional and prospective associations with well-being and burnout. BMC Public Health, 23. 10.1186/s12889-023-16683-8 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Korkeakunnas, T., Heiden, M., Lohela Karlsson, M. & Rambaree, K. (2023). Managers’ Perceptions of Telework in Relation to Work Environment and Performance. Sustainability, 15 (7). 10.3390/su15075845 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Svensson, S., Mathiassen, S., Hallman, D., Heiden, M. & Bergström, G. (2023). Associations between telework experience and psychosocial working conditions during the COVID-19 pandemic: A cross-sectional analysis among white-collar workers in Sweden. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 65 (2), e74-e82. 10.1097/JOM.0000000000002758 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Wahlström, V., Januario, L., Mathiassen, S., Heiden, M. & Hallman, D. (2023). Hybrid office work in women and men: do directly measured physical behaviors differ between days working from home and days working at the office?. Annals of Work Exposures and Health, 67 (9), 1043-1055. 10.1093/annweh/wxad057 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Gilson, N., Coenen, P., Hallman, D., Holtermann, A., Mathiassen, S. & Straker, L. (2022). Postpandemic hybrid work: opportunities and challenges for physical activity and public health. British Journal of Sports Medicine, 56 (21), 1203-1204. 10.1136/bjsports-2022-105664 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Mutiganda, J., Wiitavaara, B., Heiden, M., Svensson, S., Fagerström, A., Bergström, G. & Aboagye, E. (2022). A systematic review of the research on telework and organizational economic performance indicators. Frontiers in Psychology, 13. 10.3389/fpsyg.2022.1035310 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Haapakangas, A., Hallman, D. & Bergsten, E. (2023). Office design and occupational health – has research been left behind?. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 49 (1), 1-4. 10.5271/sjweh.4073 Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

Pagard, S. (2024). Promoting Work-Life Balance in Flexible Work. Diss. (sammanfattning), 2024. Gävle: Gävle University Press. 64 s. (Doctoral thesis 39) Länk Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats. [Mer information] Länk till annan webbplats.

För att se samtliga publikationer från forskningsprogrammet Flexibelt arbete, besök programmets sida i DiVA Länk till annan webbplats.

Finansiering

Flexibelt arbete finansieras av ett programbidrag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Ytterligare finansiering har också erhållits från Afa försäkring.

Programansvariga

Gunnar Bergström, profilbild

Gunnar Bergström

Professor i arbetshälsovetenskap

Kontakta Gunnar Bergström vid frågor rörande forskningsprogrammet eller läs mer om hans forskning och se hans publikationer i forskarpresentationen.

David Hallman, profilbild

David Hallman

Docent i arbetshälsovetenskap

Kontakta David Hallman vid frågor rörande forskningsprogrammet eller läs mer om hans forskning och se hans publikationer i forskarpresentationen.

Sidan uppdaterades 2024-04-21