Psykisk hälsa

Psykisk hälsa handlar om hur vi mår, tänker och vad vi gör i vardagen. Din psykiska hälsa påverkar hur du ser på dig själv, ditt liv och andra människor i ditt liv. Den påverkar hur du hanterar stress, fattar beslut och relaterar till andra. Behöver du stöd så erbjuder studenthälsan samtal och kurser.

Hur mår du?

Här kan du göra ett test kring din mentala hälsa. Formuläret består av 17 frågor och du får direkt feedback med konkreta råd.

Testa din mental hälsa och få återkoppling Länk till annan webbplats.

Att må dåligt

Det är vanligt att må dåligt då och då. Det finns mycket som du kan göra själv för att må bättre om du känner dig orolig, ledsen eller stressad. Ibland kan det räcka att du tar hand om dig och din kropp. Du kan också behöva prata med någon för att må bättre igen. Det kan vara någon närstående eller en vän, ibland kan du behöva samtal med någon professionell till exempel en kurator, psykolog eller liknande.

Nedstämdhet

Känslor av nedstämdhet, oro, sorg och håglöshet är en naturlig del av livet. Ibland är det vissa händelser som gör att du känner dig nedstämd. Många gånger kan du vara nedstämd utan att det har hänt något speciellt. Nedstämdhet går nästan alltid över av sig själv, men det kan ta tid.

Depression

Du kan ha fått en depression om du känner dig nedstämd, trött och orkeslös under en längre period, och har tappat lusten även till sådant som du brukar tycka om att göra. En depression innebär att du sällan eller aldrig känner någon glädje eller lust. Inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och vardagen känns tung och meningslös. Du kan också tappa intresset för det mesta omkring dig, som nyheter, arbete eller vad som händer i dina vänners liv. Att bli deprimerad betyder inte att du är svag eller att det är något ”fel” på dig som person. Det är vanligt med depression. Sök hjälp tidigt så att du kan få behandling.

Ångest – starka känslor av oro

Ångest är rädsla eller oro som känns i kroppen. Det är obehagligt, men inte farligt att ha ångest. Det finns olika sätt att hantera ångest, och saker du kan göra själv för att må bättre. Det kan vara obehagligt och skrämmande att ha ångest, men det är inte farligt. Oftast går ångesten över av sig själv på några minuter. De flesta människor upplever ångest då och då. En del har stark ångest som kommer tillbaka ofta, eller håller i sig länge. Ju mer du undviker din ångest, desto mer kan den påverka dig.

Ångest är inte ett tecken på att det är något fel på dig. Det är en naturlig reaktion på att någonting skrämmer dig. Symtomen du upplever beror på att hjärnan skickar signaler till kroppen. Kroppen gör sig redo att hantera situationen genom att öka mängden stresshormoner i blodet. Musklerna blir spända och du får snabbare puls och andning.

Syftet med ångest är egentligen överlevnad. Ångesten ger dig extra energi, så att du skulle kunna springa snabbt och försvara dig eller fly undan ett hot. Det är den extra energin som du upplever som ångest. Ibland kan det räcka med en tanke för att ångesten ska komma. Det spelar ingen roll om hotet är verkligt eller inte. Din hjärna kan inte skilja på en rädsla som bygger på tankar och ett verkligt hot. Kroppens reaktioner blir desamma. Du kan också få ångest av vissa situationer, kanske för att de påminner dig om någonting som har skrämt dig tidigare i livet.