Företagsröster om programmet
Läs vad Sofi Almqvist från Geoforum och Peo Krook från Norconsult Astando tycker om utbildningen och hur viktig kunskapen om geodata är för framtiden.
Sofi Almqvist, Geoforum
Vad är Geoforum och vad har ni för uppdrag?
Geoforum Sverige är en nationell branschorganisation som verkar för smart och hållbar samhällsutveckling genom geodata och digitalisering. Geoforum har runt 200 medlemsorganisationer från offentlig sektor, näringsliv och akademi. Geoforum bedriver påverkansarbete, förmedlar nyheter och goda exempel samt skapar mötesplatser och evenemang för kompetensutveckling, inspiration och ökat samarbete.
Utan geodata kan vi inte dra nytta av digitaliseringens möjligheter och bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.
Hur ser du på näringslivets framtida behov av kompetens som motsvarar den som civilingenjörsutbildningen leder till?
Kompetensförsörjning till branschen står högt på listan över utmaningar för våra medlemmar. Under året har Geoforum samarbetat med Lantmäteriet i deras regeringsuppdrag om att kartlägga kompetensbehovet inom geodatabranschen. Det arbetet bekräftar bilden vi får från våra medlemmar, det finns ett stort behov av experter inom geodata- och GIS-området både idag och i framtiden, inom både privat och offentlig sektor. Här spelar civilingenjörsutbildningen en viktig roll.
Vilka anser du vara de viktigaste drivkrafterna och förutsättningarna för att geodata på bästa sätt ska kunna bidra till innovation och en hållbar samhällsutveckling?
Geoforum vill se helt digitala och obrutna informationsflöden i samhället. Det kommer att ge ökad kvalitet, mer samverkan, lägre kostnader och bättre förutsättningar att kunna skapa socialt och ekologiskt hållbara städer och samhällen. För att nå dit behöver vi en gemensam informationsinfrastruktur och att data är standardiserade och av god kvalitet. Geoforum vill att geodata ska vara öppna och tillgängliga. Det snabbar på digitaliseringen, öppnar upp för innovation och forskning och ger bättre beslutsunderlag.
Det är helt enkelt så att vi måste ha tillgång till kvalitativa data om vår fysiska miljö och vår omvärld för att kunna lösa de stora utmaningar vi står inför. Utan geodata kan vi inte dra nytta av digitaliseringens möjligheter och bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.
Peo Krook, Norconsult Astando
%20webb%203.jpg)
Det är snart 30 år sedan Peo Krook tog examen som teknisk lantmätare. Han har själv fått uppleva hur yrket förändrats genom åren.
—Det har verkligen skett en stor teknikutveckling! När jag började var internet okänt och de som jobbade med digital teknik för geografisk information hade nästan ingen tillgång till system som var baserad på lagring i databaser. De brukade säga att de jobbade med ”Karta på data”, för att folk skulle förstå.
Nu jobbar han på Norconsult Astando i Stockholm.
—Jag lockades av att det var ett ungt företag med mycket kompetens, som var på snabb frammarsch i branschen. Jag ville gärna vara en del i gänget.
Astandos är både en systemleverantör och konsultfirma. Även om projekten varierar är ledstjärnan alltid att ”bidra till samhällsnyttan”. Det kan såklart innebära mycket. För ett antal år sedan jobbade företaget med ett prisbelönt projekt som handlade om tillgänglighet för rörelsehindrade och synskadade.
—Till exempel fick en synskadad ange vilken adress den skulle till. Sedan kunde personen navigera genom staden via digitala gångvägnät. I systemet fanns även lokaltrafikens tidtabeller. På så sätt kunde personen få hjälp hela vägen.
Idag har alla kartor och geodata i sina mobiler. Förr hade bara män i vita rockar tillgång till sånt, män som gick runt i stora datorsalar.
Peo har under många år jobbat med Södertörnkommunerna, som systemleverantör för kartproduktion, datainsamling, lagring och publicering av geografiska data. Nu kan kommunerna snabbt ta fram detaljplaner, kartor och erbjuda webb-GIS både för intern och extern användning.
—Det roligaste med mitt jobb är att träffa kunder och lösa problem. Hjälpa dem med effektiva system för att underlätta vardagen. Jag gillar även att hålla utbildningar.
Han ser med spänning på den fortsatta teknikutvecklingen. 3D-tekniken blir bättre och nu finns det drönartjänster och laserskanning. Ett annat exempel är crowdsourcing, när vanliga medborgare samlar in geodata. De registrerar vad de ser, till exempel trafikläget, vägar, hastigheter. Nu kan vi mäta på många sätt, vem som helst kan samla data och dela med sig.
—Vi behöver lantmätare som kan jobba med den nya tekniken. Det behövs nya system och människor som förstår, på djupet.
Därför är han glad att Högskolan i Gävle satsar på en civilingenjörsutbildning i Lantmäteriteknik.
—Det är dessutom helt rätt plats för en sådan utbildning, med Lantmäteriets huvudkontor som en stor och viktig intressent i närområdet.
Men han berättar att det finns många olika yrkesplatser för en utbildad lantmätare. Man kan få arbeta både högt och lågt.
—Fast oavsett var man jobbar så handlar det alltid om det geografiska läget. Vad är det för data vi har och hur kan vi använda det? Vi behöver duktiga människor som verkligen förstår vad en koordinat är!