Spikning: Ny avhandling om åldersbedömning av röster

Ny avhandling om åldersbedömning av röster av Sara Skoog Waller vid Akademin för hälsa och arbetsliv.

Parallellspikning av doktorsavhandlingen Estimation of Speaker Age: Effects of Speech Properties and Speech Material" av Sara Skoog Waller sker i biblioteket onsdagen den 18 december kl. 12:15..


Datum: onsdag 11 december
Tid: 12:15
Plats: Forskarhörnan i biblioteket


Välkomna!

Sammanfattning

Syftet med denna avhandling var att undersöka faktorer relaterade till precision vid åldersbedömning av röster, att undersöka vilken betydelse vissa talparametrar har för bedömd och manipulerad ålder, beroende på den typ av talmaterial som använts. Avhandlingen består av tre studier. I studie 1 var syftet att undersöka graden av precision och betydelsen av talhastighet vid åldersbedömning av röster, beroende på lingvistisk variation, dvs. huruvida bedömningen baserades på läst eller spontant tal. I två experiment, ett med läst tal från 36 kvinnliga och manliga talare från tre åldersgrupper (yngre: 20- 25 år, medelålders: 40-45 år och äldre: 60-65 år) som stimuli, och ett experiment med spontant tal från samma talare, undersökte vi hur manipulation av talhastighet påverkade lyssnares åldersbedömningar av unga, medelålders och äldre talare. Resultaten visade att lyssnarna bedömde talarna som yngre vid en ökning av talhastighet med 10% och som äldre vid en minskning av talhastighet med 10%. Effekten av talhastighet var något större i bedömningar av äldre talares ålder jämfört med vid bedömning av yngre talare, vilket tyder på att talhastighet har större betydelse vid bedömning av äldre röster. Detta mönster var ännu tydligare när lyssnare bedömde ålder baserat på spontant tal. Ökad talhastighet ledde då till att äldre och medelålders (men ej yngre) talare bedömdes som yngre. Överlag bedömdes talare i alla åldersgrupper vara äldre vid sänkt talhastighet, med undantag för de yngsta talarna. Frånvaron av en linjär effekt av talhastighet i bedömning av spontant tal från yngre talare tyder på att lyssnare använder olika strategier för åldersbedömning beroende på talares ålder och talets spontanitet.

I studie 2 undersöktes förändringar i två åldersrelaterade röstparametrar (grundton och talhastighet) när talare förställer rösten i avsikt att låta yngre respektive äldre än de är, och huruvida manipulationerna motsvarade faktiska åldersrelaterade förändringar i grundton (F0) och talhastighet. Studien syftade också till att avgöra hur framgångsrik förställning av rösten, i syfte att påverka uppfattad ålder, är. Deltagare från tre åldersgrupper (20– 25, 40–45 och 60–65 år) läste en kort text under tre röstbetingelser. Tolv talare ingick i varje åldersgrupp (sex kvinnor och sex män). De använde sin naturliga röst i en betingelse och försökte låta 20 år yngre i en andra betingelse och 20 år äldre i en tredje betingelse. Sextio lyssnare bedömde ålder baserat på röstprover från de tre röstbetingelserna. Resultaten visade att talarna höjde F0 och talhastighet när de försökte låta yngre och sänkte F0 och talhastighet när de försökte låta äldre. Röstmanipulationerna påverkade åldersbedömningarna i riktning med förställningen, men medelvärdet för effekten var endast 3 år. Dessutom grundade lyssnare ålderbedömningen på talhastighet, men inte på F0. Slutsatsen drogs att talare har förmåga att påverka hur andra uppfattar deras ålder genom förställning av rösten, även om den upplevda effekten var mindre än avsett.

I studie 3 var syftet att studera precision och konfidens vid åldersbedömning av röster samt huruvida konfidens kan tjäna som en indikator för precision. Två experiment genomfördes för att undersöka precision vid åldersbedömning, liksom lyssnares konfidens gällande korrektheten i de egna bedömningarna. I ett av experimenten användes spontant tal medan läst tal användes i det andra experimentet. Syftet med studien var att undersöka skillnader i precision och konfidens beroende på talmaterial, talaregenskaper (kön och ålder) och lyssnarens kön. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan lyssnarnas konfidens och precision vid åldersbedömning av röster. Resultatet visade att det inte fanns några skillnader i precision eller konfidens beroende på typ av talmaterial. Precisionen visade sig vara högre i bedömningar av manliga talare, medan konfidensen var högre vid bedömningar av kvinnliga talare. Lyssnare var alltså mer konfidenta, men mindre korrekta i sina bedömningar av kvinnors ålder. Korrelationen mellan konfidens och precision var svag och slutsatsen drogs att konfidens inte bör användas som en indikator för precision vid bedömningar av ålder baserat på röst och tal.

De tre studier som ingår i denna avhandling ger inblick i olika aspekter av åldersbedömning av röster. Möjliga implikationer av resultaten och förslag till vidare forskning diskuteras.

Publicerad av: Malin Almstedt Jansson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-12-09
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)