Gå till eugreenalliance
Sök

Spikning: Ny avhandling om användande, genomförbarhet och utfall av kamratlärande (peer learning)

Spikning av doktorsavhandlingen “A pathway into the profession: The use, feasibility and outcomes of a peer learning intervention for nursing students and newly graduated nurses" av Ylva Pålsson onsdagen den 5 februari kl. 12:15.

Datum: onsdagen den 5 februari
Tid: 12:15
Plats: Forskarhörnan

Sammanfattning

Kamratlärande (peer learning) är en modell där personer som befinner sig i liknande situation lär av och med varandra genom interaktion. Modellen har sitt ursprung i teorier om social inlärning. Teorierna omfattar att erfarenheter, förståelse och kunskap formas och utvecklas i samspel mellan människor. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som använde kamratlärande under sin verksamhetsförlagda utbildning upplevde att de tillsammans utvecklar såväl yrkesrelaterad kompetens som samarbetskompetens. Studier där kamratlärande ingår en del av nyutexaminerade sjuksköterskors introduktionsprogram har inte hittats. Emellertid finns studier som har visat att nyutexaminerade sjuksköterskor som möts och delar erfarenheter kan stödja varandra hjälper i att hantera stress. När en komplex intervention (som ex. att införa kamratlärande i nyutexaminerade sjuksköterskors introduktionsprogram), ska utvecklas och utvärderas är det viktigt att göra detta systematiskt. Här kan Medical Research Councils ramverk användas som vägledning.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka användande, genomförbarhet och utfall av interventionen kamratlärande. Målgruppen där kamratlärande användes var sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskor. För att undersöka syftet användes kvasi-experimentell (Studie I och III), beskrivande (Studie II) och beskrivande/experimentell (mixad) (Studie IV) design. Data samlades in via frågeformulär, observationer, checklistor för kontroll av efterföljsamhet till interventionen, regelbundna individuella intervjuer samt gruppintervjuer.

Huvudresultatet visar att när en grupp sjuksköterskestudenter handleddes genom a) kamratlärande (interventionsgrupp) eller b) traditionell handledning (jämförelsegrupp) jämfördes över tid fanns en signifikant interaktionseffekt i hur de skattade tilltron till sin yrkesförmåga (self-efficacy) där interventionsgruppens självskattning ökade över tid och jämförelsegruppen minskade. När grupperna studerades inom respektive grupp (intervention och jämförelsegrupp) över tid framkom att interventionsgruppen förbättrades på tretton av de tjugo variabler som undersöktes och jämförelsegruppen förbättrades på fyra (Studie I). Vid observationer av hur sjuksköterskestudenter samarbetade när de använde kamratlärande under den verksamhetsförlagda utbildningen framkom att studenterna samarbetade på olika sätt och i olika utsträckning (Studie II). Vidare kunde observeras att samtliga studentpar tillsammans tränade sig i att organisera och leda omvårdnadsarbete, utföra 67 omvårdnad i samråd med patienten, samarbeta (i paret och i teamet), genomföra medicin-tekniska uppgifter, dokumentera, rapportera samt arbeta utifrån riktlinjer. Dessa kompetenser är samtliga viktiga i sjuksköterskestudenters kommande profession. När kamratlärande testades i ett nytt sammanhang d.v.s. under nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsplatsintroduktion visade det sig att de nya sjuksköterskornas beskrivning om kamratlärande överensstämde med den teoretiska beskrivningen (Studie III). I samma studie testades även om interventionen (kamratlärande) användes på det sätt den var tänkt (följsamhet) samt om interventionen accepterades av de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Resultatet visade att lärdomar kunde dras och förändringar gjordes till efterföljande studie. I Studie IV var följsamheten till interventionen generellt bra. När första-linjens chefer intervjuades i grupp angående deras upplevelse av kamratlärande under nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsplatsintroduktion framkom övervägande positiva erfarenheter. Angående vilka effekter kamratlärande hade i gruppen nyutexaminerade sjuksköterskor kunde inga slutsatser dras på grund av problem att rekrytera deltagare (Studie IV).

Slutsatsen utifrån avhandlingens fyra studier är att kamratlärande bör ses som en användbar modell under verksamhetsförlagd utbildning och modellen förefaller öka studenters tilltro till sin egen förmåga mer än traditionell handledning gör. Kamratlärande ger sjuksköterskestudenter möjlighet att träna flera kompetenser, viktiga i deras kommande profession. Att handleda varandra verkar vara ett naturligt inslag av kamratlärande. Nyutexaminerade sjuksköterskor beskriver kamratlärande på ett sätt som överensstämmer med den teoretiska beskrivningen av kamratlärande. När en intervention ska testas i ett nytt sammanhang bör detta göras systematiskt för att minimera problem som kan uppstå under utvärdering av en intervention där Medical Research Council ramverk kan vara ett användbart stöd. Generellt uppfattar första-linjens chefer kamratlärande som en introduktionsmodell med många fördelar.

Lägg till i din kalender
Publicerad av: Malin Almstedt Jansson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-01-27
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)