Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Forskarutbildning inom miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle får högt betyg

2018-03-22 

Forskarutbildningsämnet miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle får betyget hög kvalitet när Universitetskanslersämbetet utvärderar forskarutbildningar.

Högskolan i Gävle


Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att ge omdömet hög kvalitet för utbildning på forskarnivå som leder till licentiatexamen och doktorsexamen i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

- Det är oerhört glädjande att vi får bekräftelse på att det vi gör är bra. Som företrädare för ämnet så känns det ju väldigt skönt att all kraft som jag och mina kollegor har lagt ner har burit frukt, säger Patrik Sörqvist, ämnesansvarig vid Högskolan.

---------------------------------------------------------------------

Högskolan i Gävle bedriver egen forskarutbildning inom ämnena Energisystem, Inomhusmiljö, Miljöpsykologi, Geospatial informationsvetenskap, Arbetshälsovetenskap, Socialt arbete och Vårdvetenskap och har 38 doktorander antagna.

---------------------------------------------------------------------

Högskolan är stark här

Patrik Sörqvist berättar att Högskolan i Gävle är ett av fem lärosäten i Sverige som forskar om miljöpsykologi. Det är universiteten i Göteborg, Uppsala, Lund och Stockholm och Högskolan i Gävle som är kärnan inom miljöpsykologin i Sverige.

- Vi samverkar nationellt och miljöpsykologin i Sverige är högt respekterad internationellt och vi är en väldigt stark spelare här.

Människors drivkrafter

I Gävle har miljöpsykologerna fokus på människor och människors drivkrafter och vad det kommer att betyda framåt.

- Tidigare har vi tittat väldigt mycket på hur den fysiska miljön, som buller och luftkvalitet, påverkar oss. Men nu vänder vi på det, till hur vi människor påverkar miljön. Hur vi väljer varor på hyllan, hur vi agerar och varför.

Barriären är psykologisk

Miljöpsykologin i Gävle är lite speciell, eftersom vi finns på en teknisk akademi, säger Patrik. Han ser miljöpsykologin som en hjälp och ett stöd för de tekniska ämnena.

- Tekniken som behövs för att kunna skapa ett hållbart samhälle, finns redan. Barriären är inte teknisk längre, utan snarare psykologisk eller social.

Nytt spännande forskningsprogram

Nu byggs ett nytt spännande forskningsprogram kring hur vi människor tenderar att tänka fel om miljöproblem.

Patrik ger ett exempel:

Låt oss säga att människor först får försöka bedöma ett samhälles miljöpåverkan och sedan göra en ny bedömning efter att vi byggt till en liten stadsdel med miljövänliga byggnader. Då kommer många att tro att den totala miljöpåverkan blivit mindre efter tillbyggnaden, trots att det är en omöjlighet.

- Vi vill studera varför människor tänker fel på det här sättet och ta fram instrument för att få dem att tänka rätt, särskilt beslutsfattare som fattar kritiska beslut baserat på den här typen av feltänkande.

Miljöpsykologin framåt

Patrik säger att den stora samhällsutmaningen nu är klimatförändringarna och att det är där de ska satsa kraften.

Dels genom att bättre förstå hur människors val i konsumentsituationer bidrar till försämrade miljöförutsättningar och vad man kan göra åt det. Och dels genom att på sikt skapa hållbara samhällen som tar tillvara på människors behov.

- Vi måste bygga samhällen som gör att folk mår bra och vill bo i dem.

Att bo under jord

Han tänker sig ett framtidscenario där väldigt många människor lever under marken t ex och därför blir beroende av artificiell belysning. I de stora megastäderna finns inte så mycket utrymme för att bygga på höjden, då kommer man att bygga neråt istället.

- Vad får det för psykologiska konsekvenser att bo trångt och inte kunna titta ut genom ett fönster. Det är viktiga saker att förstå, vi måste kunna skapa framtida samhällen där människor mår bra.

Att inte behövas

Inom en snar framtid tror Patrik att vi kommer att hamna i ett läge där det helt enkelt inte finns jobb för alla och då menar han stora massor.

Självkörande lastbilar, en lastbilslogistik som sköter sig helt själv och helt automatiserade fabriker kommer att ställa stora grupper, kanske den stora majoriteten, utan meningsfulla jobb.

- Jag tror att det är en stor risk att detta tar ifrån människor känslan av sammanhang och meningsfullhet i samhället. Dessa nya samhällsförutsättningar är ett jätteproblem som vi kommer att få se på kort sikt, säger Patrik Sörqvist.

 

 

För mer information, v v kontakta:
Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.
Telefon: 026-64 85 42, 073-658 72 03
E-post: patrik.sorqvist@hig.se

Text: Douglas Öhrbom

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2018-03-22
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)