Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Bakgrundspratet på jobbet stör mycket mer än vad man trott

2018-04-04 

Vi har funnit att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva, säger Marijke Keus van de Poll, forskare inom miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

Marijke Keus

Bakgrundsprat påverkar

Marijke har studerat hur bakgrundsprat påverkar oss när vi sitter och skriver. I ett öppet kontorslandskap så är det t ex ganska ofta människor i bakgrunden som går runt och pratar med varandra och det finns undersökningar som visar att bakgrundsprat är en av de mest störande faktorerna i t ex öppna kontorlandskap.

Men det forskarna har funnit är att det avgörande är hur mycket man förstår av bakgrundspratet.

- Om man inte förstår någonting, om många människor pratar samtidigt så att det bara blir babbel, då störs man inte lika mycket som när det bara är en eller några få personer som pratar, säger Marijke Keus van de Poll.

Om man kan uppfatta ord

Hon förklarar att så snart man kan uppfatta vissa ord eller meningar blir man störd. Att det räcker med att man kan förstå lite här och där och att även om man försöker ignorera det så dras uppmärksamheten iväg och man blir störd.

- Det går inte att helt koppla bort bakgrundspratet, ljuden kommer in i hjärnan även om man försöker ignorera dem.

Processer som krockar

Forskarna förklarar det som två olika mekanismer, den ena är att uppmärksamheten dras iväg och den andra handlar om processer som krockar.

Om man hör någonting som är intressant, avvikande, eller om man hör sitt namn, är det lätt att bli distraherad så att uppmärksamheten dras iväg.

Bakgrundspratet kommer dock, oavsett detta, in i hjärnan som börjar analysera språket. De processer som hjärnan då använder krockar med liknande processer som man behöver för att kunna skriva.

- Hjärnan analyserar ljudet, oavsett vad det är som sägs, om det uppfattas som språk och man kan förstå språket. Och eftersom det även är språk man håller på med när man sitter och skriver så kolliderar de två processerna.

Babbel stör minst

Marijke har också tittat på vad som händer om man försöker maskera bakgrundspratet genom att t ex lägga på ett brusljud. Det har visat sig vara effektivt, då man inte längre förstår lika mycket så störs inte prestationen i någon högre grad.

- Men människor tycker inte om att arbeta i en miljö där det är så mycket ljud och brusljud är ofta inte omtyckt.

Andra alternativ för att maskera bakgrundsprat, som forskarna i Gävle undersökt, är ljud av vatten, vågor och ljud av flera människor som pratar samtidigt, babbel.

- Båda var mer effektiva alternativ och mera uppskattade än brusljud, men babbelljudet var mest effektivt. Om man bara hörde en massa babbelljud så presterade man lika bra som i tystnad.

Tystnad uppskattas mest

Även om babbelljud är effektivt, så är tystnad fortfarande mest uppskattat.

- Jag ser inte användning av maskeringsljud som någon optimal lösning på ljudproblematiken i t ex öppna kontorlandskap, eftersom jag tror att människor blir utmattade av det på längre sikt.

Marijke vill inte döma ut arbetsplatser som öppna kontorslandskap, men hon poängterar värdet av tysta rum eller tysta zoner.

- Slutsatsen vi drar är att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva, säger Marijke Keus van de Poll.

 

--------------------------------------------------------------------------------

Marijke Keus van de Poll försvarade sin avhandling Disruption of writing in noisy office environments” vid Högskolan i Gävle den 28 mars.

Opponent var Stefan Wiens, Stockholms universitet och handledare har varit Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

--------------------------------------------------------------------------------

 

För mer information, v v kontakta:
Marijke Keus van de Poll, doktorand i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 88 51
E-post: marijke.keus@hig.se


Text: Douglas Öhrbom
Foto: Anna Sällberg

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2018-04-04
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)