Ny metod inom geohälsa kartlägger KOL-patienter

2018-05-24 

Smarta och hälsosamma städer är målet när forskare från Nya Zeeland och Högskolan i Gävle samarbetar inom geohälsa. Under torsdagen berättade forskarna från Nya Zeeland om projektet Sensing city vid ett miniseminarium.

Doktor Malcolm Campbell.

Doktor Malcolm Campbell.

Doktor Malcolm Campbell berättade att en av femton personer i Nya Zeeland har KOL, och att det går åt mycket tid och pengar inom sjukvården till behandling av KOL-patienter. I projektet inom geohälsa där Högskolan i Gävle samarbetar med Canterbury University har man utvecklat en teknik där man kan kartlägga de här personerna via smartphones.

– Då kan man se hur de rör sig. De får även fylla i en dagbok med vilka symptom de upplever och vi kan analysera hur mycket de påverkas av luftkvaliteten och miljön de befinner sig i. En viktig sak som vi har sett är att hälften av tiden som vi kartlagt patienterna är de andfådda. Utmaningen i det här är att få datamaterialet anonymt, säger Malcolm Campbell.

 

Bränt bröd = förorening?

Professor Simon Kingham fortsatte att berätta om studier som de gjort i Nya Zeeland och vilka mätmetoder som finns. Bland annat berättade han om en studie som de gjort bland skolelever där man sett att mätresultatet från just en person visade tecken på att han fått i sig föroreningar. Men han hade befunnit som på exakt samma plats som alla andra elever.

– Då funderade vi om det kunde bero på att han ätit en skiva bränt bröd till frukost. För att äta bränt bröd ger samma effekt i kroppen och utslag i mätningen som om man utsätts för föroreningar, säger han.

Professor Simon Kingham.

Professor Simon Kingham.

I studier har de även sett att gröna områden (med mycket natur) och blå områden (där man bor nära hav eller sjöar) har stor betydelse för hälsan.

– I Nya Zeeland bor många människor nära kusten och då har vi märkt att personer som bor med utsikt mot havet generellt mår bättre, säger Simon Kingham.

Nya jobb och nya samarbeten

Geohälsa är ett nytt ämnesområde vid Högskolan i Gävle och här möts folkhälsa och geografiska informationssystem. Syftet är att insamlat datamaterial om hur personer rör sig i städer ska kopplas till deras hälsa. Det blir sedan ett underlag för en förbättrad planering av insatser inom hälso- och sjukvården.

 

Per Andersson, processledare på Future Position X (FPX), ser ett stort värde i forskningssamarbetet mellan Högskolan i Gävle, FPX och Universitetet i Canterbury på Nya Zeeland.

– Geohälsa är inte etablerat i Gävle ännu. Men vi ser det här som framtida möjligheter till nya jobb och fler samarbeten med andra företag, säger han.

Text: Anna Sällberg

Foto: Marie Hägg

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2018-06-21
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)