När det periodiska systemet firar 150 år tilldelas Högskolan grundämnet nickel

2019-02-26 

- När grundämnenas periodiska system nu firar 150 år har Högskolan i Gävle tilldelats grundämnet nickel, då nickel år 1751 isolerades ur ett prov från Los koboltgruva i Hälsingland, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan i Gävle, som passar på att välkomna alla till sin populärvetenskapliga föreläsning fredag 1 mars.

Mikael Björling

Med anledning av 150-års jubileet för grundämnenas periodiska system den 2 mars 2019 och UNESCOS utropande av 2019 som ”International Year of the Periodic System” https://www.iypt2019.org/ , och att det Svenska Kemisamfundet tilldelat Högskolan nickel som faddergrundämne, kommer Mikael Björling att hålla en populärvetenskaplig föreläsning om den historiska utvecklingen av det periodiska systemet.

Periodiska systemet organiserar jordens grundämnen på ett vis som gör det lätt att förutsäga hur olika ämnen reagerar med varandra. Därför har det periodiska systemet haft en enorm betydelse för utvecklingen av många tekniker, nya material, medicin och livsmedelsprodukter.

Det finns cirka 100 grundämnen, från det lättaste grundämnet väte (1) till det nuvarande tyngsta oganesson (294). Det tyngsta grundämnet som kan hittas naturligt på jorden är uran (238). De grundämnen som är tyngre än uran har producerats i kärnreaktorer eller i experiment med kolliderande atomkärnor.

Baron Cronstedt och nickeln

Grundämnet nickel upptäcktes av baron Axel Fredrik Cronstedt år 1751, det isolerades ur ett prov från Los koboltgruva i Hälsingland och blev det 17:e grundämnet. För att hedra upptäckaren uppfördes 1971 nickelmonumentet i Los.

- Cronstedt var som medlem av Kungliga Vetenskapsakademien en av de första som publicerade sig och han brukar kallas för den svenska mineralogins fader, säger Mikael Björling.

Antoine Lavoisier löser en gåta men blir giljotinerad

Innan idéerna att dela in i grundämnen uppkom, berättar Mikael, trodde man till exempel att värme var ett grundämne. Så om värmen gick ut så försvann det grundämnet och om värme togs upp så kom det in igen.

Det var Antoine Lavoisier, en fransk naturforskare, som slog spiken i kistan för den idén, förklarar Mikael, då han hävdade att ett grundämne borde kunna väga någonting.

- Han upptäckte det faktiskt när han borrade kanoner, han vägde kanonerna när han borrade och då blev de ju varma, men de vägde inte mer.

- Antoine Lavoisier startade upp den här revolutionen, att man började väga saker och då kunde se vad är det för ämnen som är gemensamma och så började man kunna lägga pussel utifrån vad de vägde. Han var adelsman och blev giljotinerad under franska revolutionen, så han blev bara 49 år.

- Antoine Lavoisier startade upp den kemiska revolutionen, att man började väga kemiska ämnen och jämföra vilka grundämnen som var gemensamma och så började man kunna lägga pussel för att mäta vad grundämnena vägde. Han var adelsman och blev giljotinerad under franska revolutionen, så han blev bara 49 år.

100 år senare har Dmitrij en sagolik tur

Sedan tog det ungefär100 år till innan man hade någorlunda noggranna mått på vad grundämnena vägde. 1869 publicerade så ryssen Dmitrij Mendelejev en ny tabell över grundämnen, där han visade att om man ställde man upp grundämnen efter deras vikt hade vart sjunde grundämne gemensamma egenskaper och han lämnade också hål i sitt system för grundämnen som ännu inte var upptäckta.

Efterhand som det upptäcktes nya grundämnen, som passade in i hålen i Mendelejevs tabell, fick systemet ett brett erkännande bland kemister och det periodiska systemet var fött.

- Och det var här han hade sådan tur, att när han lade in dem efter ökande vikt så råkade det bli i rätt ordning, annars hade det blivit jättemycket svårare att hitta alla.

Sverige en kemisk stormakt på 1700-talet

Många av grundämnena upptäcktes av svenskar, som i gruvan i Ytterby i Stockholms skärgård där man upptäckte ett flertal ämnen, och Sverige var en kemisk stormakt på 1700-talet.

- Det stora bidraget med det periodiska systemet var att man förstod att materia var uppbyggt av de här grundämnena och inte några nya. Det finns ju annars miljontals kemiska ämnen, men grundämnena är bara cirka 100 och det är det som allting är uppbyggt av, säger Mikael Björling.

Text & foto: Douglas Öhrbom

----------------------------------------------------------

Populärvetenskaplig föreläsning: Det periodiska systemet - En historia om sagolik tur

Mikael Björling välkomnar oss till en spännande populärvetenskaplig föreläsning om den historiska utvecklingen av det periodiska systemet.


Datum: Fredag 1 mars 2019
Tid: 12:15-13:00
Plats: 23:213 (Krusenstjernasalen), Högskolan i Gävle


Kontakt

Mikael Björling, universitetslektor i kemi, vid Högskolan i Gävle
Tel: 073-053 96 16
E-post: Mikael.Bjorling@hig.se

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-02-26
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)