Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Gävleforskare: Om du vill rädda klimatet tro då inte att du kan klimatkompensera

2019-03-04 

Människor tenderar att värdera sin miljöpåverkan genom att använda sin moraliska intuition som de utvecklat för att handskas med sociala situationer, men detta kanske gör mer skada än nytta, säger forskare vid Högskolan i Gävle.

Patrik Sörqvist

Patrik Sörqvist

En ny teori bygger på antagandet att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte och det här får oss att tro att vårt miljövänliga beteende kan kompensera för vårt skadliga beteende. Men till skillnad från ett socialt felsteg, kan inte vårt ekologiska fotavtryck slätas över.

I en artikel, som publicerats i Frontiers in Psychology, avslöjas hur annonsörer, politiker och ekonomiska system spelar på psykologin kring klimatkompensation, och därför vill forskarna uppmuntra till ett nytt rationellt förhållningssätt.

Du kan inte försonas med miljön

Miljöpsykologerna vid Högskolan i Gävle har nu utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker behandla den väl.

Enligt forskarna är det en omöjlighet att spåra vilken miljöpåverkan alla våra enskilda handlingar får, så istället tar vi till ”mentala tumregler” för att uppskatta vårt gröna fotavtryck. Men problemet, enligt forskarna, med dessa inbyggda, intuitiva bedömningar är att de utvecklades för att hantera sociala interaktioner, där moraliskt rättfärdiga och orättfärdiga beslut tar ut varandra.

- Ömsesidighet och balans i sociala relationer har varit grundläggande i vårt sociala samspel, och därmed för vår överlevnad. Som ett resultat av detta har vår mänskliga hjärna, genom naturligt urval, specialiserats i att hantera och sträva efter denna balans, säger huvudförfattaren Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

Men när den appliceras på klimatförändringarna, fortsätter han, leder den här sociala ’ge och ta-mentaliteten’ till den felaktiga föreställningen att våra gröna val kan kompensera för våra icke hållbara val. I verkligheten, orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön, och gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel.

- Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön, och då hjälper det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Sörqvist lite tillspetsat.

Miljövänligt beteende kan vara skadligt

Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar.

- Andra forskare har till exempel visat att människor intuitivt tror att om man kombinerar en hamburgare med ett organiskt äpple, så blir den negativa påverkan på miljön mindre än om man enbart tar hamburgaren, eller att det totala utsläppet från en bilpool inte ändras om vi lägger till hybridbilar till poolen, påpekar Sörquist.

Den här inställningen får oss att, på helt felaktiga grunder, leta efter alla möjliga typer av ”quick fixes” för att mildra vårt dåliga samvete för miljön.

- Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska, tro att de kan rättfärdiga sina långflygningar på semestern genom att ha cyklat till jobbet, eller ta längre duschar eftersom de har sänkt vattentemperaturen.

- Och företag, till och med nationer, hävdar att de kan klimatkompensera för sina utsläpp av växthusgaser genom att plantera träd eller genom att betala till EU:s utsläppshandelssystem. När det bästa för miljön egentligen är att vi alla konsumerar mindre, betonar Sörqvist.

Tuffare krav är grönare

Enligt forskarna skulle skärpt lagstiftning för marknadsföring och ett bindande krav på att alltid ange ett uppskattat värde för varje produkts ekologiska fotavtryck, kunna vara ett bättre sätt att styra människor, företag och nationer bort från beteenden som skadar miljön med stöd av bortförklaringar om att de samtidigt klimatkompenserar.

Linda Langeborg

Linda Langeborg

- Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’ istället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger medförfattaren Linda Langeborg som också verkar vid Högskolan i Gävle.

- Att, till exempel, kalla en hamburgerrestaurang ”100 procent klimatkompenserad” kan förleda människor att tro att om man äter där så bidrar man inte alls till någon börda för miljön.

- Ett alternativ vore att ge konsumenterna ögonblicklig feedback på hur både miljövänliga produkter och andra produkter de köper ökar miljöpåverkan. Till exempel så skulle mataffärernas självscanningssystem kunna ge kunderna ett uppskattat värde på det ackumulerade ekologiska fotavtryck som varorna i deras kundvagn genererar, föreslår Langeborg

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Anna Sällberg
Foto Linda Langeborg: Privat

Kontakt

Patrik Sörqvist, dekan och forskningsledare vid Högskolan i Gävle
Tel: 073-658 72 03
E-post: Patrik.Sorqvist@hig.se

Linda Langeborg, universitetsadjunkt och utbildningsledare i psykologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 073-064 21 75
E-post: Linda.Langeborg@hig.se

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-09-12
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)