Att få uppleva mening kan vara avgörande vid utmattning

2019-05-23 

Mening, existens, stress och utmattning. Djupa frågor avhandlas i det nya avsnittet av HiG-podden där du får möta Ann-Kristin Eriksson, lärare i religionsvetenskap. Hon har forskat om hur en person påverkas på ett djupare plan av att drabbas av utmattningssyndrom. Nu föreläser hon regelbundet om ämnet.

Ann-Kristin Eriksson, lärare i religionsvetenskap. Folkhälsa. Mimmi. Utmattningssyndrom.

Ann-Kristin Eriksson. Foto: Britt Mattsson

Ann-Kristin Eriksson, eller Mimmi som hon kallas, undervisar i i religionsvetenskapliga kurser och etik, med en liten koppling till folkhälsovetenskapen också. Innan hon började jobba i Gävle fick hon möjlighet att gå en tvärvetenskaplig utbildning i ett Sokratesprojekt inom EU, kopplad till Uppsala universitet.

– Jag försökte titta på just religion och hälsa som fenomen och meningens betydelse för vår hälsa. Det blev starten för mig då jag kände att jag ville undersöka de här perspektiven i den svenska kontexten. Då var utmattningssyndrom väldigt aktuellt, men i rapporteringen tyckte jag att det existentiella perspektivet saknades, säger hon.

Vänner blev sjuka av stress

Mimmi Eriksson började doktorera och ägnade sina undersökningar åt att fördjupa sig i hur en människa påverkas på ett djupare plan av att drabbas av utmattning.

– Jag var själv i 30-årsåldern och hade människor i min närhet, ganska unga personer, som blev sjukskrivna för stressrelaterad sjukdom. Jag funderade mycket kring vad det berodde på och hur det påverkade dem som människor.

Hon gjorde en studie där hon intervjuade patienter som ingick i ett rehabiliteringsprogram utformat av vårdgivare som jobbat länge inom hälso- och sjukvården. De såg ett behov hos den här gruppen med människor att få prata om existentiella frågor.

"En skrämmande känsla"

I resultaten kunde hon konstatera att intervjupersonerna beskrev utmattningen som att de befann sig mellan liv och död, i en skuggvärld, och att de kommit till en återvändsgränd där de inte kände igen sig själva.

– De beskrev det som en skrämmande och förlamande känsla och att de inte kunde hantera sin tillvaro längre. De ville prata om frågor som varför utmattningen drabbat dem och hur de skulle kunna ta sig vidare, men upplevde att det inte fanns utrymme för det inom vården, säger Mimmi Eriksson.

Stort behov av samtalsgrupper

Mimmi Eriksson blir ofta tillfrågad om hon kan komma och föreläsa om sin forskning.

– Människor som jobbar med den här patientgruppen vänder sig direkt till mig eftersom de ser ett behov av att prata om den här typen av frågor. Det finns också en efterfrågan inom kyrkan och kommuner då många människor lider av stressrelaterad ohälsa och anställda vill ha hjälp med hur de ska möta de människorna. Det finns också ett intresse för att starta samtalsgrupper.

Ett längre reportage kan du läsa i nästa nummer av Högskolans tidning LEVE! som utkommer i månadsskiftet maj/juni.

Text: Anna Sällberg

Kontakt

Ann-Kristin (Mimmi) Eriksson, universitetsadjunkt i religionsvetenskap

Telefon: 073-571 58 60

E-post: ann-kristin.eriksson@hig.se

Publicerad av: Anna Sällberg Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-05-23
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)