Flexibelt arbete - himmel eller helvete?

2019-06-19 

En forskargrupp under ledning av Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, ska under sex år undersöka det flexibla arbetets möjligheter och risker.

Gunnar Bergström

Under rubriken "Arbetslivets utmaningar" beviljar Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, forskargruppen 8,4 miljoner med möjlighet till ytterligare 9 miljoner fördelat över sex år.

Forskarna vill se hur arbetshälsan utvecklas under de här villkoren och använda den data som samlas in för att tillsammans med aktörerna på arbetsplatsen utveckla och utvärdera policys och insatser där det behövs.

De flesta vill ha fasta anställningar

Både vad gäller bemanningsanställningar och tidsbegränsade anställningar är valfriheten en viktig aspekt, men de flesta vill ha en traditionell tillsvidareanställning hos en fast arbetsgivare för att kunna ha en tryggare och mer förutsägbar tillvaro.

Här vet forskarna att bemanningsanställda har svårare att bli integrerade på arbetsplatsen, att de har en sämre hälsa och en överrisk för arbetsskador.

- Vi behöver ta reda på både de positiva och de möjliga negativa sidorna med tidsbegränsade anställningar och inhyrning av personal. Vi vet inte mycket om vad det betyder för arbetsmiljön och organisationens produktivitet eller lönsamhet, säger Gunnar Bergström.

"Jobba när du vill" ingen positiv frihet

Det andra spåret är flexibla anställningar, där du kan jobba på distans, eller förlägga din arbetstid mer eller mindre fritt. Sverige är bland de länder som har mest flexibilitetsmöjligheter. Här finns en positiv frihet, men också en gränslöshet som ställer mycket högre krav på individen att sätta gränser själv.

- Förr i tiden sades det att höga krav går att hantera bara man har bra kontroll över jobbet, men om kraven blir för höga spelar det troligen mindre roll hur stort inflytande man har och då hjälper det inte att kunna välja att jobba när man vill.

- Även här ställer flexibla arbeten också nya krav på organisationer och chefer, exempelvis hur du som chef kan hjälpa dina medarbetare att sätta rimliga gränser mellan arbete och fritid vid distansarbete, säger Gunnar Bergström.

I programmet kommer forskarna att följa en stor grupp anställda över tid och det i nära samarbete med organisationer både från det privata näringslivet och offentlig verksamhet. Gunnar Bergström uppmanar intresserade organisationer att höra av sig för ett eventuellt samarbete.


För mer information, kontakta:
Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle
Tel: 073-622 58 60
E-post: Gunnar.Bergstrom@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Britt Mattsson

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-06-19
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)