Kritisk design på schemat uppmuntrar till att väcka debatt

2019-07-16 

En fotboja som symboliserar märkeshets, ett armbandsur som påtalar jobbstress och en laddstation som ifrågasätter källan till elbilens el. På industridesignprogrammet vid Högskolan i Gävle tränas studenterna i att tänka kritiskt när de designar produkter.

Ludvig Djerf med sin fotboja.

Ludvig Djerf med sin fotboja.

I en ateljé högst upp i en av Högskolans byggnader med namn Heimdall lyser flitens lampa. Studenter vid det treåriga programmet i industridesign låter kreativiteten flöda och flera är i full färd med att designa innovativa produkter.

– Det är spännande att väcka intresse med design. Jag har fått förståelse för hur vi på ett effektivt sätt kan belysa något i vår vardag som människor annars kanske inte tänker på. Med design kan vi visa det på ett lättillgängligt sätt för allmänheten, säger Mikael Engblom.

Han läser andra året på programmet och i en av kurserna ingår då momentet kritisk design.

– Det handlar om hur vi tar till oss vår omgivning och produkter. Och det är en stor del i designvärlden, dels att tänka kritiskt inom sitt eget område dels att använda kritisk design för att visualisera problem och skapa debatt, inte bara för att skapa prylar, säger läraren Annika Viding.

Läraren Annika Viding med studenterna Ludvig Djerf, Julia Edgren och Mikael Engblom.

Läraren Annika Viding med studenterna Ludvig Djerf, Julia Edgren och Mikael Engblom.

I kursen utgår studenterna ifrån nyhetsartiklar där de får leta efter problem som de tycker känns relevanta i samhället i dag. Sedan får de diskutera ämnena och välja var sitt problem att gestalta med hjälp av design.

– Då ska de sätta sig in i den personen som har det problemet och visualisera känslan som problemet medför. Problemen hamnar ofta inom social hållbarhet, säger Annika Viding.

Problem som har gestaltats i år är till exempel spelreklam, sexistiska barnkläder, jobbstress och sopberget som blir efter elektronik som mobiltelefoner.

– Mycket i samhället i dag handlar om att lösa problem med hjälp av design. Men här får vi jobba på ett nytt sätt och i stället påvisa problem på ett visuellt sätt genom kritisk design, säger studenten Ludvig Djerf.

Köper varor på grund av märket

Han har skapat en fotboja som symboliserar att vi ofta styrs av att köpa märkesprylar i stället för att styras av våra värderingar.

– Vi strävar efter att bygga upp ett personligt varumärke med våra kläder. Det blir väldigt ytligt och problematiskt. I dag kan modeindustrin lyckas sätta sina märken på nästan vad som helst och folk köper det, säger han.

Ludvig Djerf nämner ett populärt skatemärke som börjat sälja alltfler produkter och även lyckats sälja en tegelsten utan syfte med sitt märke på för 8 000 kronor.

– Många köper varor på grund av märket. Jag har gjort en fotboja som fungerar som en accessoar samtidigt som det blir metaforiskt att man släpar runt på en tyngd, för den väger 7 kilo. Människor i dag vill visa att de äger produkter med ett visst märke för att visa att man är viktig och relevant, säger han.

Julia Edgren med sitt armbandsur.

Julia Edgren med sitt armbandsur.

Julia Edgren sätter ett armbandsur runt sin handled. Men det är inte vilket ur som helst.

– Det här får man av sin chef på jobbet. Armbandsuret påvisar att vi är låsta av vårt arbete. Sekundvisaren tickar på hela tiden och en lampa blinkar varje gång du får ett meddelande. Och så är den gjord av tung metall för att visa att jobbet tynger oss. Samtidigt visar uret att det innebär status att ha ett jobb i dag.

Studenterna är överens om att kritisk design är ett värdefullt moment i utbildningen som de kommer att ha nytta av sina framtida yrkeskarriärer.

– Det är kul att tänka annorlunda. Det kan vara svårt att ta in information när man läser miljöartiklar om problem efter problem. Genom att visualisera problem med design i stället får vi en aha-upplevelse på ett helt annat sätt, säger Julia Edgren.

Text och foto: Anna Sällberg

Kontakt

Annika Viding, lärare i industridesign

E-post: annika.viding@hig.se

Växel: 026-64 85 00

Publicerad av: Anna Sällberg Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-07-16
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)