Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Vad innebär populismen för demokratin?

2019-11-12 

De utmaningar för demokratin som populismen innebär, är ämnet när forskare från hela Sverige samlas för ett symposium,14-15 november vid Högskolan i Gävle.

Anonyma människor i staden
Ann-Cathrine Jungar

Ann-Cathrine Jungar

- Man kan säga att det alltid finns ett frö till populism i all form av demokrati, säger Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola som är en av talarna på symposiet.

Hon menar att populistiska partier utnyttjar glappet mellan hur demokratin faktiskt fungerar och demokratin som en tanke om att folket kan styra sig själva.

På fredag talar Ann-Cathrine Jungar under rubriken: “Populismen: En tyst motrevolution?”

- Jag brukar säga att populisterna ofta ställer bra frågor. De är inte längre enfrågepartier, men de har oftast bara en förklaring till samhällets problem.


Iulian Cananau

Iulian Cananau

Iulian Cananau, en av de ansvariga för symposiet och universitetslektor i engelska vid Högskolan i Gävle säger att humaniora har ett ansvar att försöka förstå vad populismen innebär.

- Att genom kritiskt tänkande, noggrannhet och fördjupning, bli en motkraft, säger Iulian Cananau.



Populism, demokrati och humaniora

Ett symposium arrangerat av forskare vid avdelningen för humaniora, på Högskolan i Gävle 14-15 november. Ansvariga, förutom Iulian Cananau, är Karin Lövgren, Ingrid Björk, Sara Perttunen Sundberg och Peder Thalén. 

Program

Kontakt

Iulian Cananau, universitetslektor i engelska vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-710 21 59
E-post: iulian.cananau@hig.se


Text: Douglas Öhrbom
Foto Ann-Cathrine Jungar: Anna Hartwig
Foto Iulian Cananau: Privat

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-11-12
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)