Många barn till migranter lyckas - men varför lyckas de?

2019-11-21 

Föräldrar som migrerat säger till sina barn att "Vi fick offra mycket när vi kom hit och nu måste ni på något sätt göra det värt det".
- Detta skapar ett driv hos barn till migranter, säger Pinar Aslan, forskare vid Högskolan i Gävle.

Pinar Aslan


Pinar Aslan har intervjuat personer, som är födda i Sverige med föräldrar från icke-västerländska länder, och som har lyckats på arbetsmarknaden. De flesta av dessa individer har en universitetsutbildning och är anställda inom yrken som motsvarar deras utbildning.

- Vad det är som påverkar dessa personer så att de lyckas uppfylla sina ambitioner och komma in på arbetsmarknaden? Svaren kan ge oss fler verktyg för att integrera barn till migranter på arbetsmarknaden, säger Pinar Aslan.

Familjen är nyckeln

Hon fann i dessa familjer en stark revanschlust, som föräldrarna drev på. "Nu har vi kommit till ett nytt land och vi har fått offra väldigt mycket för att komma hit och nu måste ni på något sätt göra det värt det", hade intervjupersonerna ofta fått höra av sina föräldrar.

I de etniska grupper som individerna tillhörde betraktades barnens prestationer som en statuskälla även för föräldrarna, vilket bidrog till ökad motivation och ett inre driv att kämpa.

- Det är jätteviktigt att man är medveten om den roll som familjen spelar och att man stöttar familjen och kompenserar för den brist på praktiska resurser som finns i många av dessa familjer.

Enormt driv men inga resurser

Studien visar att offentliga tjänstemän, som lärare, arbetsförmedlare och socialarbetare, ofta spelat en avgörande roll i att förmedla kunskap om utbildning och arbete, till individer från familjer som saknat resurser och praktiskt stöd.

- Det viktiga var att tjänstemännen visade stöd och samhörighet med dem. Det kan finnas ett enormt driv, men har man inga kontakter, kunskap eller information så blir det svårt att omvandla detta driv till faktiska resultat.

"Jag har inte råd att vara petig"

Deltagarna i studien har anpassat sig till svårigheter på arbetsmarknaden på olika sätt, man kan ha sökt sig till etniskt profilerade yrken som efterfrågat tvärkulturell kompetens, eller bytt bransch om man kände att det var lättare att komma in där.

- De måste också förhålla sig till risken för diskriminering, som både upplevdes och förväntades. Man måste vara realistisk och hade inte råd att vara ”petig” i sitt jobbsökande.

Tolkar sin familjesituation annorlunda

En annan sak som studien visar är att föräldrarna uppmuntrade sina barn att eftersträva en mer jämlik fördelning med arbete och familj, än vad de själva praktiserat. Detta underlättar för barnen att genomföra generationsöverskridande förändringar för att kombinera arbete och familj.

- Föräldrarna såg att om barnen ska lyckas med det här projektet så måste de leva på ett annat sätt än vad de själva gjort.

Pinar Aslan säger att de resultat som i avhandlingen lyfts fram är kunskap som kan användas i arbetet för att stödja barn till migranter; i det praktiska arbete som offentliga tjänstemän utför, men också i bredare socialpolitiska sammanhang.

- Jag vill lyfta fram att det är många mekanismer som samverkar, det som händer inom och precis runt individen samverkar med det som händer i det stora hela, säger Pinar Aslan.


---------------------------------------------------------

Pinar Aslan försvarade sin avhandling "How Do They Make It?: perspectives on labour market participation among descendants of immigrants in Sweden" vid Högskolan i Gävle den 15 november.

Opponent: Professor Sven Hessle
Handledare: Professor Nader Ahmadi Universitetslektor Eva Wikström Universitetslektor Stefan Sjöberg,

 


För mer information, kontakta:
Pinar Aslan, forskare och universitetsadjunkt i socialt arbete vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-475 03 20
E-post: pinar.aslan@hig.se


Text: Douglas Öhrbom
Foto: Marie Hägg

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-11-22
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)