Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårare att få jobb och diskrimineras ofta

2020-04-20 

Arbetsmarknaden är tuff för personer med olika typer av funktionsnedsättningar och särskilt för kvinnor med psykisk problematik. Det visar studier som Tomas Boman vid Högskolan i Gävle har gjort inom handikappvetenskap.

Tomas Boman. Socialt arbete.

Tomas Boman.

Han har undersökt hur situationen på den svenska arbetsmarknaden ser ut för personer med olika typ av funktionsnedsättningar, med fokus på deras möjligheter att få jobb, deras möjlighet att få ett yrke som motsvarar deras utbildningsnivå, risken att bli utsatt för diskriminering på arbetsplatsen samt vilket behov av stöd och anpassning de behöver för att få och behålla ett arbete.

Han har då delat in personerna i grupper utifrån om de har syn-, hörsel-, tal- eller läsproblematik eller en psykisk-, medicinsk-, eller fysisk funktionsnedsättning.

– Personer med psykiska funktionsnedsättningar, till exempel adhd och autism, möter de största barriärerna på arbetsmarknaden. De har svårare att få jobb och utsätts för diskriminering i större utsträckning jämfört med andra personer, säger Tomas Boman.

Varför tror du att det är så?

– Det är ju en dold funktionsnedsättning och många har svårt att förhålla sig till en person med psykisk problematik. Man vet inte hur man ska bete sig eftersom personen ofta har ett beteende som gör att du blir osäker. Det finns stor okunskap från arbetsgivarens sida, vilket gör att de har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Till vardags arbetar Tomas Boman som universitetsadjunkt i socialt arbete på Högskolan i Gävle och han undervisar framför allt inom socionomprogrammet. Nyligen disputerade han inom handikappvetenskap – ett område som engagerat honom i många år.

– I 40 år har jag på olika sätt haft ett engagemang för personer med funktionsnedsättningar. Vår familj har varit avlastningsfamilj åt en flicka, jag har varit kontaktperson för en kille, jag har jobbat på ett behandlingshem och nu undervisat i 30 år. Det har funnits med mig under lång tid.

När han fick möjlighet att doktorera inom ämnet handikappvetenskap vid Örebro universitet tog han chansen. I forskningen har han analyserat statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och jämfört grupper.

– Just att jämföra hur arbetsmarknaden skiljer sig beroende på funktionsnedsättning har ingen gjort förut. Det jag också sett då är att det finns diskriminerande mekanismer gentemot kvinnor. De har svårare att få ett jobb och män kan, trots lägre utbildning, lättare avancera på arbetsmarknaden än kvinnor. Det gäller ju även generellt, men blir väldigt tydligt här.

Arbetsplatser behöver förändra sina stödsystem

Den grupp som har de bästa förutsättningarna på arbetsmarknaden är personer med hörselnedsättning.

– En hörselnedsättning förvärvas ofta över tid och många gånger har då personen redan hunnit skaffa sig erfarenhet och kompetens, vilket alltid är viktigt, säger Tomas Boman.

En slutsats han drar i sin avhandling är att många arbetsplatser behöver förändras för att uppnå större inkludering och för att funktionsnedsättningar ska upplevas mer accepterade.

– Jag menar att faktorer i arbetsmiljön behöver ändras och utvecklas. Till exempel kan vi förändra de stödsystem som finns och försöka motverka fördomar som finns i samhället och på arbetsplatser mot personer med funktionsnedsättning.

Framöver kommer han att vilja fortsätta fördjupa sig just inom området som rör psykiska funktionsnedsättningar.

– Antalet personer som har olika typer av psykiska besvär ökar hela tiden, särskilt bland kvinnor, och det startar ofta i tidig ålder. Eftersom det också är den mest utsatta gruppen är det intressant att titta vidare den, säger han.

Avhandlingen: Situationen på den svenska arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

Text och foto: Anna Sällberg

Kontakt

Tomas Boman

Telefon: 026-64 82 19

E-post: tomas.boman@hig.se

Publicerad av: Anna Sällberg Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-04-20
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)