Dofter avslöjar vilken skog som är mest värdefull att bevara

2020-08-10 

Det är väldigt få orörda skogar kvar och för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden måste vi rädda de områden där den biologiska mångfalden är som värdefullast, säger Nils Ryrholm. professor i biologi vid Högskolan i Gävle.

Urskog


Naturskog, kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. I Norrbotten beräknas bara en tusendel av den skog som fanns för 100 eller 200 år sedan finnas kvar.


Så kan en person undersöka 100 skogar

Hanar av sexfläckig bastardsvärmare som lockas till feromon

Hanar av sexfläckig bastardsvärmare som lockas till feromon

Genom att identifiera feromoner för sällsynta arter, de osynliga, ofta artspecifika dofter honorna sänder ut för att locka hanar, kan forskarna använda enkla system som på ett snabbare och billigare sätt avslöjar om en skog innehåller nyckelarter som indikerar att skogen har höga biologiska värden.

- Insekter är ju ganska små och ser ofta inte längre än någon meter och inte kan de gå in på Tinder heller, så de använder dofter för att finna varandra, säger Nils Ryrholm.

När vi utvecklar system med konstgjorda doftämnen för de här nyckel- och indikatorarterna, förklarar han, kan en person utan spetskompetens på en sommar undersöka 100 skogar genom att sätta ut små fällor och då se vilken skog som är biologiskt mest värdefull.

- Finns de här arterna, har biotopen funnits väldigt länge, och då finns även andra arter som också är värdefulla. Detta gör att vi kan avgöra var vi ska sätta in bevarandeåtgärder till en bråkdel av den tid och kostnad som krävs idag.


Nils Ryrholm

Nils Ryrholm

Man ska se dessa naturskogar lite grann som biobanker, förklarar Nils Ryrholm, om vi bevarar mer så ökar oddsen för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden.

- Ju fler arter som finns, desto stabilare ekosystem och desto bättre ekosystemstjänster kan vi människor få; Alltså ren luft, rent vatten och förutsättningar för vår födoproduktion.



Insekterna klarar sig utan oss

Han citerar den amerikanske ekologen E Wilson: "Vi är beroende av insekterna men insekterna är inte beroende av oss"

- Och trots att det är så, slår vi ihjäl insekterna men inte tvärtom.

Människor fjärmar sig mer och mer från naturen, säger han, men tror att den här kopplingen och insikten kommer att komma tillbaka med klimatfrågan.

- Då vi inte kan producera alla våra grödor för att det inte finns några insekter, kommer pendeln att slå tillbaka därför att det då blir tydligt hur beroende vi är av dem.

Vad som går att rädda handlar om vad vi värdesätter, slår han fast och pekar på hur vi nu kan vi göra enormt mycket för att dämpa effekterna av ett litet virus, men saker som är mycket mer livshotande för varelserna på planeten har vi inte brytt oss om.

Kontakt

Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-546 06 66
E-post: Nils.Ryrholm@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto Nils Ryrholm: Britt Mattsson
Naturfoto: Nils Ryrholm

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-08-20
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)