Unik forskning: Hemarbetande under pandemin sover längre men är lika produktiva

2021-03-22 

- Ja, de sover längre, producerar lika mycket och rör sig lika mycket som när de jobbar på kontoret, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

Sovande man med hund

I en unik undersökning har forskarna, i samarbete med Gävle kommun, under pandemin kunnat jämföra samma person hemma och på jobbet. Testpersonerna har burit rörelsemätare i 7 dygn och fört dagbok över sömn och arbetstid och resultatet överraskar forskarna.

David Hallman

David Hallman

- Genom att jämföra samma personer har vi kunnat få bort det som stört tidigare forskning. Då har de som jobbat mer hemma ofta haft andra arbetsuppgifter, bättre utbildning eller högre position, än dem som de jämförts med, faktorer som så klart påverkar, säger David Hallman.

Sömnbrist ett stort samhällsproblem

Sömnbrist är ett stort och växande samhällsproblem och att mer tid för sömn ger positiva hälsoeffekter är väl känt. Det forskarna i Arbetshälsovetenskap i Gävle kunde se var att de dagar personalen jobbade hemma, sov de 34 minuter mer än de dagar de jobbade på kontoret.

- De fördelar om sin tid så att det blir mer sömn och mindre vaken tid, de arbetar fortfarande åtta timmar. Vi tror att då de slipper förberedelser för jobbet, restid med mera, kan de finna tid för att få den här återhämtningen.

- Många människor sover för lite och det sliter oerhört i längden. För lite sömn kan leda till hälsoproblem och kortare livslängd och en halvtimme betyder mycket.

Man blir inte mindre produktiv

De flesta upplever att produktionen är likvärdig med innan pandemin och bland dem som tycker att det blivit bättre eller sämre så överväger de som tycker att de producerar mer.

- 60 procent uppgav att deras produktivitet inte förändrats, cirka 20 procent sade att det har förändrats till det bättre och cirka 15 procent att det har förändrats till det sämre.

Ingen skillnad i hur mycket man rör sig

Det finns en oro för att hemarbete leder till mer stillasittande. Men forskarna kunde inte se att det fanns någon skillnad i hur mycket man sitter och rör sig hemma, jämfört med på kontoret. När det gäller välbefinnandet uppgav en tredjedel ingen förändring, en tredjedel förändring till det bättre och en tredjedel tyckte att de fått det sämre än innan pandemin.

- Vi kan konstatera att för många fungerar det väldigt bra, men att det även finns en grupp där det fungerar mindre bra. En grupp som vi behöver förstå bättre så att särskilda insatser kan göras för den.

- Det är ett väldigt speciellt material vi har, eftersom man i Sverige under pandemin också fått vara på jobbet. Vi fortsätter nu titta på hur vi kan göra det här i framtiden, efter pandemin, så att det fungerar bra för alla människor, säger David Hallman.


Vetenskaplig artikel

Forskarpresentation David Hallman

Projektet i samarbete med, Gävle kommun, ingår i Högskolan i Gävles stora forskningsprogram om flexibelt arbete. Flexibelt arbete, finansieras av Forte och i delar av AFA försäkring.

- Det här är ett jättebra exempel på samverkan. Vi har ett stort intresse att veta vad flexibelt arbete, som är extra aktuellt nu under pandemin, innebär för medarbetarna. Jag har en förhoppning att med hjälp av resultaten kunna förbättra situationen för våra medarbetare, säger Eva Jackson, sektorchef Livsmiljö Gävle.

- Det är ett aktivt samarbete, där kommunen har möjlighet att använda resultaten för att göra förändringar i arbetsmiljö eller riktlinjer, säger David Hallman.

Kontakt

David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle
Tel: 073-626 64 13
E-post: David.Hallman@hig.se

Eva Jackson, sektorchef Livsmiljö Gävle, Gävle kommun
Tel: 070-414 06 20


Text: Douglas Öhrbom
Foto: Martina Holmberg / TT
Foto David Hallman: Anna Sällberg

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2021-03-22
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)