Sök

Så formar Blade Runner och andra sci fi-filmer modern arkitektur

2021-12-13 

Adrian Smiths jätteskyskrapa Burj Khalifa i Dubai är världens högsta byggnad och har sin förebild i en film.

- Inspirationen kommer från palatset i Smaragdstaden i Trollkarlen från Oz, säger Britt Farstad, litteraturforskare vid Högskolan i Gävle.

Burj Khalifa

Burj Khalifa, världens högsta byggnad. Adrian Smith, arkitekten som ritade byggnaden hämtade sin inspiration ur Trollkarlen från Oz. FOTO: TT.

När verklighetens byggnader formas efter science fiction-filmer har resultatet ofta väldigt lite med miljö- och hållbarhet att göra.

I sin artikel ” Future urban environments in science fiction: initiated thought experiments” undersöker litteraturvetaren Britt Farstad sambandet mellan modern arkitektur och science fiction-filmer.

– Science fiction-filmer har visat vägen och varit inspiration på många sätt. Men inte när det gäller att skapa gröna städer, säger Britt Farstad.

Ofta dystopisk bild

Från Metropolis (1929), och Trollkarlen från Oz (1939) till Cloud Atlas (2012) och Blade Runner 2049 (2017) – science fiction-genren har oftast en negativ och dystopisk bild av framtida städer. Filmskaparna skildrar en dyster plats där girigheten har gått för långt. Likt Babels torn har människans rovdrift gett upphov till enorma gråsvarta byggnader som dränks i försurat regn och sträcker sig mot gråsvarta skyar.

Det tydligaste exemplet hon lyfter är arkitekten Adrian Smith och hans skapelse jätteskyskrapan Burj Khalifa i Dubai, som är världens högsta byggnad.

- Han upprepar i flera intervjuer att inspirationen till Burj Khalifa kommer från palatset i Smaragdstaden i Trollkarlen från Oz. Han säger att han burit med sig en bild från barndomen om hur palatset såg ut, och har tagit efter till skyskrapan i Dubai, säger Britt Farstad.

Hållbar stadsutveckling tema i antologi

Antologin kommer ur Högskolan i Gävles forskningsprogram Urban Transition, som är en del av det strategiska forskningsområdet Hållbar statsutveckling.
Temat för boken är stadsmiljö och hållbarhet, motsatsen till det som kännetecknar städerna i Sci fi-genrens filmer.

- Det är nästan bara dystopier i den här genren. Städerna är en artificiell skapelse där människan ofta förlorat kontrollen gentemot utvecklingen på ett eller annat sätt. Det kan vara robotar som har ihjäl sin skapare, eller att klasskillnaderna blivit enorma och det bildats slavliknande samhällen där stadens rika bor högt upp i byggnaderna och de fattiga nere i slitna ruiner på gatunivån.

Den första Blade Runner-filmen från 1982 är ett exempel på det senare.

- Den har hämtat sin visuella design från stumfilmen Metropolis (Fritz Lang, 1927), som är en dyster framtidsvision med kritik mot kapitalismen och som har inspirerat väldigt många moderna filmskapare. Det märks i både den gamla Blade Runner (1982) och den senare, Blade Runner 2049 (2017), säger Britt Farstad.

"Verkligheten ligger före Science fiction"

Enligt Farstad har Science fiction-filmerna, och kanske ännu mer litteraturen, helt klart haft inverkan på den moderna arkitekturen, och kommer fortsätta att ha inverkan även i framtiden.

- Sci fi-genren har spelat väldigt stor roll i de föreställningar som förverkligats i våra städer. Men det behövs ett annat sätt att bygga med tanke på klimatet och vår framtida miljö. Här ligger verkligheten långt före Science fiction-genrens fantasier. Gröna städer finns numera som viktiga beståndsdelar i vår arkitektur, säger Britt Farstad.

Kontakt

Britt Farstad, Britt.J.Farstad@hig.se

Anders Munck, pressansvarig Högskolan i Gävle, anders.munck@hig.se 070-794 65 23

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2021-12-16
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)