Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Mauritiern som fick chansen och blev forskare

2021-12-21 

Från fattig uppväxt i tidigare koloni med slavarbete, till doktorsexamen och universitetslektor i socialt arbete på Högskolan i Gävle. Komal Singh Rambaree har gjort både en social och en kulturell resa som bidragit till hans brinnande intresse för att bryta ny mark och forska inom socialt arbete ur ett miljöperspektiv.

Komal Singh Rambaree. Fotona är tagna av Kavish Rambaree på Mauritius.

Foto: Kavish Rambaree

När du hör Mauritius nämnas förs dina tankar troligen till milslånga, vita sandstränder, vajande palmer och turkost, böljande hav. Men ön har inte alltid varit den blomstrande paradisö med god ekonomi som den är i dag. När Komal Singh Rambaree växte upp på Mauritius under 70-talet hade ön nyligen blivit ett självständigt land efter många års kolonialvälde.

– När jag växte upp var Mauritius fortfarande ett fattigt land med mycket elände, precis som många andra länder i Afrika. Mina far- och morföräldrar var färgade och under deras tid förekom kolonisation och slavarbete. De och mina egna föräldrar fick aldrig chansen att utbilda sig och ingen vågade ens drömma om att jag en dag skulle ta en doktorsexamen.

Samarbetar med universitet på Mauritius

Jag pratar med Komal Singh Rambaree via Zoom på engelska då han nu befinner sig just på Mauritius som en del i ett lärarutbytesprogram. Högskolan i Gävle har nyligen börjat samarbeta med ett universitet på Mauritius genom ett Linnaeus Palme-projekt.

– Jag har jobbat inom internationella organisationer och även studerat i England. Sedan tänkte jag att det kan vara bra att också ha en anknytning till landet där jag är född. Så nu har vi ett lärarutbyte där tanken är att lärare från Högskolan i Gävle ska komma och undervisa här inom socialt arbete och lärare härifrån ska åka till Gävle och undervisa. Samarbetet omfattar också utbyten för studenter som vill studera en del av sin utbildning här, säger Komal Singh Rambaree.

Svårt att få ett genombrott inom sitt ämne

Han har studerat vid ett universitet i Manchester i England. Efter att ha fått ett stipendium av den brittiska regeringen forskade han inom brottslighet och straffrätt. När masterutbildningen var avklarad valde han att och doktorera inom ”Internet sexuality and child protection”. Det handlar om sexuella kontakter på nätet och vilket skyddsnät det finns i samhället för barn i dessa sammanhang.

Under en period på Mauritius sedan träffade han sin fru, som kom från Sverige. Han flyttade till Sverige och fick möjlighet att forska om frågor kopplade till sexualitet vid Karolinska Institutet, samtidigt som hans fru doktorerade vid Stockholms universitet.

– Jag ville fortsätta att forska inom ämnet som jag doktorerat inom. Men jag upplevde att det var svårt att få ett genombrott inom det området här i Sverige. Jag talade inte språket, kontexten var ny och frågor kring barnskydd är ett väldigt känsligt ämne, liksom sexualitetsfrågor. Så jag fick ändra min inriktning och min forskningsstrategi lite.

Komal Singh Rambaree. Fotona är tagna av Kavish Rambaree på Mauritius.

Foto: Kavish Rambaree

Precis innan han flyttade till Sverige hade han jobbat med ett EU-projekt med namnet ”Integrated Coastal Zone Management” på Mauritius, där fokus låg på att planera för att integrera stränder och havsmiljön i arbetet med att skapa hållbarhet längs kustområdena. Han ingick i ett tvärvetenskapligt team där han undersökte de sociala frågorna. Han tittade på små verksamheter som fanns längs stränderna och de människor som höll till där.

– Jag jobbade bland annat tillsammans med marinbiologer som var dykare och samlade in vetenskapliga bevis under havsytan, medan jag bidrog med vetenskapliga bevis ur den sociala aspekten. Då hittade vi kopplingar mellan bland annat korallblekning, att havsnivån stiger, klimatförändringar och föroreningar och hur dessa miljöfrågor påverkade människorna som vistades i området runt omkring och deras möjlighet att försörja sig, säger Komal Singh Rambaree.

Högskolan i framkant inom "grönt" socialt arbete

När han började att jobba vid Högskolan i Gävle år 2010 var målet att fortsätta forska i den inriktningen, samtidigt som han undervisade vid Internationella kandidatprogrammet i socialt arbete.

– Jag hade erfarenhet inom området och såg ett växande problem. Det här området var nytt då, socialt arbete ur ett miljöperspektiv. Socialarbetare bör vara involverade i det vi kallar ”The green social work”. Jag fick tidigare årets miljöpris på Högskolan för att jag förde fram det här området och introducerade ett nytt undervisningsområde.

Han berömmer Högskolans ledning för att vara nytänkande när man till exempel godkänt nya kurser inom området, som ”Introduction to Ecological Social Work” och ”Social Work and Sustainable Development”.

– Det ingår i filosofin inom socialt arbete att vi måste se människan i sin miljö. Du kan inte tackla ett problem som en person har utan att ta hänsyn till miljön som personen har omkring sig. Väl etablerade universitet i universitet i USA, Kanada och Australien försöker nu planera för att införa liknande kurser som vi implementerade för flera år sedan. De kontaktar oss och frågar hur vi gjorde, så det känns bra.

"Många tänker att vi är mer skyddade i Europa"

För Gävleborna blev det kännbart att klimatförändringar, som många kanske tidigare trodde mest drabbade andra länder, nu också faktiskt kan drabba oss även här. Översvämningarna i augusti chockade och lamslog samhället under en period och många människor fick sina hem och ägodelar förstörda.

– Många tänker att vi är mer skyddade i Europa än i andra länder. Men vi kan inte städa vår egen gård och låta vår grannes gård vara smutsig. Visst, det är jätteviktigt att vi tar hand om vår egen gård, men vi måste också stötta och hjälpa vår granne att få bra förutsättningar. Vinden blåser för alla, planeten är densamma för alla.

Komal Singh Rambaree menar att det här visar på att vi behöver höja blicken inom socialt arbete och involvera ett perspektiv som tar hänsyn till miljömässiga aspekter kopplade till människors hälsa.

– Det här området har saknats tidigare. Miljön har stor betydelse för människors välbefinnande. Jag kommer ju från Mauritius och vet hur landet är känt för att vara en paradisö för turister. Jag vet också hur viktigt det är för människors hälsa att man kan gå till stranden och njuta av tillvaron där.

Miljöaspekten viktig vid integration

Han ger som exempel att vi i Sverige är bra på att ta hand om nyanlända i form av att försöka ge dem en bostad och ett jobb, men att det är lätt att glömma anknytningen de har till miljön i sina hemländer.

– De kan ha varit lantbrukare, fiskare eller jobbat med trädgårdsarbete och odling tidigare, men här får de kanske inte möjlighet att ägna sig åt den typen av sysslor. Vi behöver se på invandring ur ett mer holistiskt perspektiv och involvera miljöaspekten i stället för att bara ta hänsyn till ekonomiska och sociala aspekter.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Trots att jag hade de förutsättningarna jag hade och växte upp i en fattig miljö har jag lyckats ta mig fram och uppnå framgång. Jag tror att det är en drivkraft. Jag får lära mig nya saker och utvecklas. Mina föräldrar fick inte chansen, men jag får chansen.

Text: Anna Sällberg

Läs Komal Singh Rambarees forskarpresentation.

Läs senaste numret av LEVE!

Komal Singh Rambaree

Ålder: 51 år

Bor: I kedjehus i Strömsbro i Gävle

Familj: Fru och två barn, 7 och 9 år

Läser: ”Jag har inte tid att läsa, även om jag skulle vilja! Min tid går åt till att läsa om teorier och metoder inom forskning. Nu läser jag till exempel en bok om ”Post‑Anthropocentric Social Work”. Jag hade älskat att läsa andra saker också och ligga på Mauritius stränder med en bok, men jag hinner tyvärr inte.”

Lyssnar på: ”Jag gillar musik från världens alla hörn. Det var bland annat därför jag åkte till Manchester och valde att studera där, eftersom det är en så livfull och multikulturell plats där du kan uppleva musik från olika platser i världen.”

Intressen: ”Jag tycker om att dyka, att snorkla och att paddla SUP. Jag gillar stränder och att vara vid havet.”

Publicerad av: Anders Munck Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2021-12-21
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)