Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Vid högskolestyrelsens sammanträde förra veckan behandlades Högskolans årsredovisning för 2021. Budgetunderlaget för de kommande åren fram till 2025 fastställdes också.
Högskolestyrelsen tackade med en spontan applåd när den fått en redogörelse för året som gått vid sitt sammanträde förra veckan. Årsredovisningen för 2021 visar på ett överskott på nära 50 miljoner kronor, tack vare tillfälligt ökade anslag och minskade kostnader. För andra året i rad har verksamheten på Högskolan präglats av pandemin och på grund av den gjorde regeringen tillfälliga satsningar på den högre utbildningen.
-Vi har levererat på de krav som regeringen ställt kopplat till pandemin, sade rektor Ylva Fältholm i en kommentar till årsresultatet. Utbildningsdepartementet är nöjda och vi kan känna oss stolta.
Ekonomichef Johanna Sammeli menade i sin presentation att det är en kombination av återhållsamhet och ekonomisk medvetenhet i hela organisationen som bidragit till det fina resultatet.
Ekonomichef Johanna Sammeli.
Efter fyra år av röda siffror under perioden 2016-2019, har Högskolan nu vänt till plusresultat två år i rad. Mycket kan förstås tillskrivas pandemin. Verksamheten har levererat på utökade uppdrag i stort sett inom den befintliga organisationen till stor del genom att utveckla nätbaserade arbetssätt. Även det pågående utvecklingsarbetet mot en strategiskt profilerad utbildningsportfölj, som har sin utgångspunkt i Högskolans vision och utbildnings- och forskningsstrategi, har bidragit till en större medvetenhet om de ekonomiska förutsättningarna.
På intäktssidan är det främst den tillfälliga utökningen av anslag till utbildning som positivt påverkar resultatet. På kostnadssidan är det framför allt övriga driftskostnader som minskade jämfört med föregående år beroende på de begränsningar som olika restriktioner i samhället medförde, som påverkat främst kostnader för resor, konferenser och köp av externa tjänster.
–Pandemin har inneburit många olika effekter för verksamheten, konstaterar rektor Ylva Fältholm i sitt förord till årsredovisningen för 2021. Det har ställt stora krav på både personal och studenter när det gäller flexibilitet och uthållighet. Ekonomiskt har pandemin inneburit tillfälligt ökade anslag till utbildningen, men därmed också förväntningar på att snabbt kunna erbjuda fler utbildningsplatser.
Även om det var nöjda miner och applåder på styrelsemötet så konstaterades samtidigt att långsiktigt behöver Högskolan arbeta aktivt för att få en ekonomi i balans.
–Vi behöver anpassa vårt utbildningsutbud till de anslag vi har. Under flera av de senaste åren har vi överproducerat och prognoserna talar om ekonomiska underskott under de kommande åren om vi inte gör något, konstaterade ekonomichef Johanna Sammeli.
Den 82-sidiga årsredovisningen innehåller som vanligt en stor mängd siffror och statistik och mycket är positivt. Söktrycket inför höstterminen slog rekord igen, med nästan 1000 fler förstahandssökande till utbildningarna. Högskolan i Gävle ligger i topp bland landets högskolor när det gäller antal förstahandssökande.
Kriminologprogrammet är ett av Sveriges tio mest sökta program av alla program på samtliga lärosäten. Specialistsjuksköterskeutbildningen kunde fördubblas under året och även högskoleingenjörsplatserna utökades tack vare extramedel och fick sammantaget fler sökande.
En annat positivt resultat gäller forskarnas produktivitet. Vetenskapsrådets bibliometriska index visar att Högskolan i Gävles forskare ligger bland de främsta av alla lärosäten vad gäller hur vetenskapliga artiklar uppmärksammas och citeras av andra i förhållande till tillgängliga forskningsmedel. Det tyder på att Högskolans forskningsmedel används effektivt och att resultaten får genomslag.
-Skattebetalarna och forskningsfinansiärerna får ut mycket av de satsade pengarna, vi åstadkommer mycket för pengarna, sade en nöjd rektor.
Rektor Ylva Fältholm.
Implementeringen av Högskolans nya strategi fortsätter. Processen med att utveckla och förnya utbildningsutbudet inleddes redan år 2020 och kommer att fortsätta under det här året. Ifjol fastställdes en ny samverkansstrategi och under året slöt Högskolan också nya samverkansavtal och strategiska partnerskap med Gävle kommun och Region Gävleborg.
Högskolan tar nu nya tag när det gäller internationaliseringen, vilket har varit det område som påverkats mest negativt under pandemin. Utbyten och internationella samarbeten har inte kunnat genomföras i samma utsträckning som tidigare. Nu arbetar Högskolan bland annat för att bli ett så kallat Europauniversitet i ett nätverk med åtta andra lärosäten i Europa, i ett initiativ som kallas EU Green Universities. Om det lyckas kan Högskolan i Gävle bli den första högskolan i Sverige som deltar i det här EU-finansierade programmet.
–Framtiden får utvisa, men jag tycker att vi tar nya steg hela tiden mot vår vision – att vara förstahandsvalet för alla som vill göra skillnad, skriver Ylva Fältholm i förordet till årsredovisningen.
Vid högskolestyrelsens sammanträde fastställdes också budgetunderlaget för de kommande åren fram till 2025. I år har Högskolan ett budgeterat underskott på nära nio miljoner kronor i en budget med intäkter på 759 miljoner kronor. Men redan nästa år, 2023, ska ett nollresultat kunna uppnås och det ska sedan gälla fram till 2025.
Ekonomichef Johanna Sammeli pekade på de kritiska framgångsfaktorerna för att nå en ekonomi i balans efter pandemin, då de statliga anslagen väntas återgå till en ”normal” nivå:
Satsningarna inom de kommande åren kretsar mycket kring ökade behov och förväntningar inom det som kallas livslångt lärande. Att yrkesverksamma ska komma tillbaka till högskolan för kompetensutveckling och karriärväxling. Det kräver flexibilitet och förmåga att utveckla skräddarsydda kortare utbildningar. Högskolan har också ambitionen att bli ledande inom nätbaserat lärande och innovativa lärmiljöer när det gäller utbildning och forskning på campus.
Text: Tommy Löfgren
