Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
En enkätstudie i tre bostadsområden i Gävle visar att kvinnor var mer benägna att ingripa vid oro för att en granne utsätts för våld i hemmet, än vad män är, samtidigt som kvinnorna också såg högre risker med ingripande. Kvinnorna ansåg också i högre grad än män att våld i nära relationer är ett viktigt samhällsproblem som behöver motverkas.
%20sdl3-co4gQqe_k-nh.jpg)
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Undersökningen som gick ut till boende i de tre stadsdelarna Nordost, Gävle Strand, och Öster i Gävle kommun visar att kvinnor i större utsträckning än män tror att de skulle reagera vid oro om våld. En större andel kvinnor än män anser också att det är rätt att agera, och att våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem där fler resurser behövs.
Enkätundersökningen är en del av det forskningsprojekt som utvärderat insatsen Huskurage som genomfördes i stadsdelarna Nordost, Gävle Strand, och Öster i Gävle kommun under sommaren 2020. Kring Huskurage samverkar en rad aktörer. Bland annat Gävle kommun, Gavlegårdarna, Polisen, Medborgarskolan och Hyresgästföreningen.
– Tanken är att skapa civilkurage hos grannar i bostadsområden för att få fler att agera vid oro att någon far illa i sitt hem, säger Sara Skoog Waller, lektor i psykologi på Högskolan i Gävle och ledare för forskningsprojektet.
Målet med Huskurage är att få personer som annars bara lyssnar och oroar sig att agera genom att tillexempel ringa polisen, knacka på, hämta hjälp av fler grannar eller kontakta socialtjänsten. Det kan innebära att pågående våld avbryts och att drabbade får hjälp på längre sikt.
– Metoder som Huskurage kan belysa förekomsten av våldet i nära relationer och mäns våld mot kvinnor, och vikten av att uppmärksamma och agera utifrån omsorg istället för att vända bort blicken och bidra till att normalisera våldet. Det gäller att ändra synen på våldet, att sluta se det som lägenhetsbråk eller relationsproblem och börja se det som allvarliga brott. Vår forskning handlar om att undersöka hur Huskurage når ut och tas emot, hur arbetet med insatsen fungerar, men också hur insatsen påverkar de boendes inställning och attityder till våld i nära relationer som samhällsproblem och till att ingripa, säger Sara Skoog Waller.
Gävle kommun och deras samarbetspartners har fortsatt arbetet med Huskurage i fler stadsdelar efter pandemin, som till viss del försvårade möjligheten att nå ut med information.
Vi hoppas att vår utvärdering kan vara till hjälp i det fortsatta arbetet. Några saker vi såg var att det hade behövts information på fler språk och att mer personlig kontakt med de boende hade varit värdefull för att nå ut bredare.
– Det skulle förenkla att träffa personerna bostadsområdena ansikte mot ansikte. De flesta av de som svarade på enkäten hade tagit del av Huskurage genom brevutskick och lappar med information i trappuppgångarna. En kombination av både skriftlig och muntlig information är värdefull för att nå ut bredare i framtiden, säger Sara Skoog Waller.
Huskurage är en våldspreventiv metod med syfte att förebygga, förhindra och stoppa våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Om du känner stark oro eller rädsla – knacka på och gå därifrån, ta hjälp av fler och ring polisen!
Fakta om projektet:
Projektet Huskurage genomfördes i tre områden i Gävle under sommaren 2020. Huskurage är ett samarbete mellan Gävle kommun, Gavlegårdarna, Polisen, Medborgarskolan och Hyresgästföreningen. Denna studie finansieras av Brottsförebygganderådet, BRÅ och genomfördes av Sara Skoog Waller, Hanna Kusterer, Niklas Halin, Sven Trygged, Linda Ytterholm och Johan Willander, från Högskolan i Gävle. En rapport publicerades under hösten 2021. Resultaten från projektet baseras på intervjuer med de som arbetade med implementeringen av Huskurage och enkäter som gick ut till alla boende över 18 års ålder i områdena i två omgångar.
