Sök

Religionsprofessor: Sluta styra våra barns tankar

2022-04-13 

- Varje individ söker kunskap utifrån sina förutsättningar och då kan man inte se alla som ett kunskapskollektiv, säger Jari Ristiniemi, religionsprofessor vid högskolan i Gävle.

Jari Ristiniemi. Foto: Britt Mattsson

Jari Ristiniemi. Foto: Britt Mattsson

Historiskt menar Jari Ristiniemi att det sedan 200 år tillbaka funnits en tendens att människor ska uppfostras och styras åt ett visst håll och att det är en del av vårt kulturella bagage. Och att det, trots förändringar mot en syn på barnen som mera aktiva i sin kunskapsinhämtning, fortfarande finns starka inslag av detta synsätt även i dagens läroplan.

- Till exempel när förskolebarn skall använda matematik för att lösa livsproblem. Matematiken är förstås viktig, men skall den användas som livsproblemlösare redan i förskolan, säger Jari Ristiniemi.

Vetenskap som ideologi

Genom att vår kultur bygger väldigt mycket på saklighet och rationalitet så är tanken att världen kommer genom våra idéer och genom att lära sig hur allting fungerar så lär vi oss någonting om världen.

- Vetenskapen som ideologi ger tvärsäkra svar, men som ett sätt att söka kunskap innehåller den en osäkerhet som det inte alltid tas hänsyn till. I livet ingår alltid ett mått av osäkerhet som vi måste kunna handskas med och acceptera mer än vad vi gör.

De dubbla sanningarnas tid

Han varnar också för att vi lever i de dubbla sanningarnas tid där olika grupper vill lyfta sig själva och sin position. Som motkraft vill han se mera av en dialog mellan läraren och barnen, där kunskapsinhämtningen sker i samspel med läraren.

Att vi i stället för att se läraren som den som förmedlar kunskap och barnen som ensamma öar i sin kunskapssökning borde förstå att vi blir bärare av kunskaper, idéer och värden, i samspel med varandra.

- Här ingår rätten att barnen kan ha sina egna tankar och idéer och sedan också att läraren har rätten att, i ljuset av sin yrkesroll och kunskap, inklusive läroplan, uttrycka sina tankar och sina idéer när det är läge för det.

Fundamentalt för honom är att varje individ söker kunskap och förståelse utifrån sina förutsättningar och då går det inte att se alla som ett kunskapskollektiv och inte heller barnens kunskapsutveckling kollektivt.

- Det är det bästa motståndet mot en totalitär värld där inlärningen styrs genom en idé och där det inte finns någon plats för individens eget tänkande eller individualitet överhuvudtaget.

Vi blir de vi blir i samspel med andra

Hela människan borde få plats i undervisningen och i skolan och här ser han de estetiska ämnena som väldigt viktiga eftersom de uttrycker och visar vem och vart och hur människan är i samspel med sin miljö.

- Vuxenvärlden behöver bli medveten om att det är i samspel med andra vi blir de människor vi är kapabla att bli, men i det samspelet har också alla rätt till sin egen individualitet.

- I människans potential, i hennes humanitet finns oerhörd kraft, bara vi får syn på den, säger Jari Ristiniemi.


Text: Douglas Öhrbom


Forskarpresentation Jari Ristiniemi


Kontakt

Jari Ristiniemi, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle
Tel: 073-401 10 58
E-post: jari.ristiniemi@hig.se

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2022-04-13
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)