- Den perfekta grunden för den industriella utvecklingen med framsteg på bekostnad av djuren och landskapet. Idén att djur inte har några känslor, inte förtjänar någon empati, kommer från denna historiska kontext, säger Matteo Giusti.
"Vår enda chans är att förändra oss"
För 200-300 år sedan ställdes inga frågor kring att förslava människor, menar Matteo Giusti, slavar användes och missbrukades och betraktades då inte som lika mänskliga som andra människor.
- Vi måste genomgå samma sorts kulturella förändring, där vi kommer att betrakta djuren som likvärdiga och lika viktiga som alla andra former av liv, som mänskligt liv. Vi måste ge dem samma rättigheter att existera, liksom träd, plantor och floder.
Och detta är något som nu sker, i Nya Zeeland gav man samma rätt som människor har att existera, till floden Whanganui River. I Ecuador skrevs ekosystemens rätt att existera in i konstitutionen, vilket snart följdes av Bolivia.
- Vi lever på en liten planet med begränsade resurser och mångfalden och rikedomen i allt liv på jorden är det som säkerställer förnyelsen av dessa resurser. Gör vi för stora hål i denna livsväv, kommer den inte att kunna stödja nästa generation människor.
Allt som behövs finns
Forskarnas rapport som publiceras inför FN-mötet i Stockholm hävdar att alla ingredienser för förändring finns, från ett växande offentligt stöd för strukturella förändringar till att utvecklingen av ren teknik sker snabbare än väntat.
Och att förändring kan ske genom att göra hållbara livsstilar till standardvalet för människor och främja affärsmodeller som levererar tjänster som säkerställer samhällenas långsiktiga hälsa, inte kortsiktiga ekonomiska vinster.
– Det finns bara ett sätt att säkerställa en långsiktig och hållbar utveckling för våra barnbarn. Att vi förändrar hur vi ser på framsteg och utveckling, till det som säkerställer hälsan och motståndskraften för allt liv på planeten, säger Matteo Giusti.