Debattartikel: En profilerad högskola stärker regionens attraktivitet

Högskolan i Gävle utvecklar och profilerar utbildningsutbudet. Genom stärkt kvalitet blir vi attraktivare för både studenter och arbetsgivare. Nu vill vi fördjupa samarbetet med näringsliv och offentlig sektor för ökad konkurrenskraft och kompetensförsörjning.

Samhället förändras och utvecklas hela tiden och kraven på högre utbildning ökar både regionalt och nationellt. Behoven av kompetens, högre utbildning och forskning har aldrig varit större. För att stärka regionens attraktivitet och innovationsförmåga förnyar Högskolan nu utbildningsutbudet.

En central del i denna utveckling är vår satsning på livslångt lärande genom ett ökat utbud av fristående kurser som vi vill utforma tillsammans med regionens arbetsgivare.

Bakom beslutet att förnya utbildningsutbudet, som togs 14 juni, ligger ett mycket omfattande arbete som pågått i två år där lärare, forskare, studenter och stora delar av Högskolans 750 anställda varit involverade. Beslutet togs i enighet med de fackliga organisationerna. Förnyelsen omfattar tolv procent av utbildningsutbudet. Till största del, motsvarande åtta procent, handlar förändringen om utveckling av nya utbildningar:

• Vi kraftsamlar kring ingenjörsutbildningarna, med ett gemensamt första år för att attrahera fler studenter.
• Högskolans forskning inom kriminologi har rönt stor uppmärksamhet, nationellt och internationellt, inte minst med tanke på vår expertis på gängkriminalitet och skolvåld. För att få ännu mer spets inom kriminologi satsar vi på ett nytt masterprogram och på forskarutbildning.
• Ekonomutbildningarnas forskningsanknytning stärks genom ett nytt masterprogram och planering för forskarutbildning.
• Personal- och arbetslivsprogrammet ska utvecklas genom att det knyts närmare vår internationellt framstående forskning i arbetshälsovetenskap och med ett magisterprogram i psykologi.
• Vi har sökt tillstånd att bedriva forskarutbildning i utbildningsvetenskap, vilket kommer att stärka lärarutbildningarna.

Beslutet innebär också att tre utbildningsprogram avvecklas: Kommunikationsprogrammets två inriktningar, Folkhälsostrateg för hållbar utveckling och Rättsvetenskapliga programmet med ​
inriktning mot skatterätt och fastighetsrätt. Gemensamt för dem är att de uppvisar svagheter utifrån de kriterier som högskolestyrelsen beslutat om; forskningens styrka och utbildningens söktryck samt efterfrågan på arbetsmarknaden.

Debatten i media har till stor del handlat om humaniora. Det är visserligen sant att antalet program inom humaniora minskar från tre till två. Samtidigt förstärker vi en av våra tre humaniorainriktningar inom lärarutbildningen. Det är också viktigt att komma ihåg att avdelningen för humaniora har fem ämnen och bedriver drygt 40 fristående kurser, som inte per automatik påverkas av beslutet.

Vad blir då resultatet av den pågående förnyelsen av utbildningsutbudet? Genom satsningar på utbildningar med stark forskningsanknytning blir vi en motor för regionens tillväxt. Nu vässar vi utbudet för ökad kunskap och kompetens!