Genom att samla data med hjälp av aktivitetsarmband och en ny app har forskare studerat Gävlebornas upplevelser och rörelsemönster.
- Vi ser tecken på att resultaten kan överraska, säger Karl Samuelsson, forskare inom Miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
För att ta reda på hur stadsmiljön påverkar människors hälsa har forskarna sedan september 2021, genom att samla data med hjälp av aktivitetsarmband och en ny app, MyGävle, undersökt rörelsemönster och upplevelser hos ett stort antal boende i Gävle kommun. Nu går projektet in i nästa fas då forskningsresultat ska produceras.
Matteo Giusti
- Under 15 månader har vi har fått in över 5000 subjektiva upplevelser från cirka 200 deltagare, väldig värdefullt för forskningen och för stadsplanering. Att på det här sättet föra samman ekologisk, social och individuell hälsa, är unikt. säger Matteo Giusti, en annan av forskarna.
Målet är att undersöka hur Gävles miljöer kan förena människors hälsa med social hållbarhet och ekosystemens hälsa. Ekosystemens livskraftighet och hälsa väger in ekosystemtjänster, biologisk mångfald och rumslig struktur. Till exempel blir ett litet naturområde, som har höga naturvärden i sig men som är ganska isolerat, mer känsligt och får ett lägre betyg och olika områden som sitter ihop bra med varandra får ett högre betyg.
Nancy Joy Lim
- Detta kan användas för att förstå vilken naturmiljö vi bör bevara eller förbättra för att kunna öka ekosystemtjänster och biologisk mångfald, säger Nancy Joy Lim, den tredje forskaren i teamet.
Social hållbarhet kan till exempel undersökas genom att se om de registrerade upplevelserna är jämnt fördelade i staden eller om man kan se ett mönster som tyder på segregering.
Aktivitetsarmband och appen MyGävle visar hur individerna har rört sig i stadslandskapet och om upplevelserna varit positiva eller negativa. Vissa har också burit en pulsklocka för att registrera den fysiologiska hälsan.
Karl Samuelsson
- Längden på kartläggningen gör att vi kan se skillnader över alla årets månader och om det skiljer sig beroende på om man bor inne i staden eller ute på landsbygden, säger Karl Samuelsson.
Redan nu kan forskarna se tecken på skillnader mellan stad och landsbygd. Det verkar som att de som bor i staden har naturupplevelser närmare hemmet än de som bor på landet och också besöker platser för naturupplevelser oftare.
- Detta ser riktigt intressant ut. Det verkar som att de som bor i staden markerar naturupplevelser längre bort från hemmet än andra typer av upplevelser och de på landsbygden markerar dem närmare än andra typer av upplevelser, men trots det så har de som bor i staden naturupplevelser närmre hemmet än de som bor på landsbygden.
Karl berättar att nästa steg blir en studie om eventuella samband mellan ekosystemhälsa och olika typer av naturupplevelser.
Text: Douglas Öhrbom
----------------------------------------------------------------------------------------
BIG-projektet är ett av flera som kommer att presenteras och diskuteras under det tredje symposiet om social-ekologisk stadsbyggnad den 8 december i Gävle konserthus.
Forskningsfältet har utvecklats bland annat av Gävle-forskare och utmärker sig av att staden ses som ett komplext sammankopplat ekologiskt och socialt system.
Det finns ett stort intresse för stadsbyggnad just nu. Paris har till exempel lanserat "15-minutersstaden" - att det skall vara 15 minuter till allt man behöver i livet, affärer, kommers, men även till avslappnande miljöer - som är ett hett koncept internationellt.
- Men staden är ett komplext system där det inte alltid räcker med dessa enkla tumregler. Vi får till exempel inte glömma att vissa naturområden måste få vara stora för att de ska kunna ge skydd mot extremväder samt denna fina avkoppling och återhämtning som vi sett i vår forskning, säger Karl Samuelsson.
- Dessutom har olika städer olika struktur och karaktär. Därför kan ”15-minutersstaden” vara mer lämpligt i en stad än en annan, säger Nancy Joy Lim.
Huvudtalare:
Professor Nora Fagerholm University of Turku, Finland - Hur får man till en resilient och inkluderade stad utifrån invånarnas egna värden.
Professor Arjan van Timmeren TU Delft, Nederländerna . Arkitekten från arkitekturskolan i Delft talar om återanvändning av skräpytor. Hur det kan göra städer mer motståndskraftiga.
Professor Davide Geneletti University of Trento, Italien - Om hur man kan använda gröna element i stadsdesignen och skala upp dessa lösningar så att de inte bara är här och där.
- Vi har fått väldigt spännande utländska experter som kommer och pratar om detta superheta ämne i hela Europa nu. Vi i Gävle är också starka på detta område och kan vara med och utveckla nya idéer och lösningar både för Gävle och för att driva hela forskningsfältet framåt, säger Karl Samuelsson.
Symposiet ordnas av Urban Studio
Fakta
Forskningsprojektet BIG siktar på att samla kunskap om urbana lösningar och därigenom förbättra folkhälsa och miljö. BIG är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Future Position X och finansieras av Vinnova. Läs mer om forskningsprojektet BIG här.
Tidigare studier:
"Ju hälsosammare natur desto större hälsoeffekt"
"Skogen blev räddningen för många stockholmare under pandemin"
"Forskare: Koncentrera inte stadens folkflöden för mycket"
"Blanda bostäder och arbetsplatser nära stora naturområden"
Forskarpresentation Karl Samuelsson
Mer om det strategiska forskningsområdet Hållbar stadsutveckling vid Högskolan i Gävle
Karl Samuelsson, forskare inom Miljövetenskap vid Högskolan i Gävle
Telefon: 073-759 08 50
E-post: karl.samuelsson@hig.se
