Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
En ny studie visar att bara produktivitetsbortfallet vid dödsolyckor på arbetet kostat samhället drygt åtta miljarder kronor 2008-2019.
- Mer resurser på det förebyggande arbetet skulle spara miljarder, förutom att minska det mänskliga lidandet, säger Mahmoud Rezagholi vid Högskolan i Gävle.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Då Mahmoud Rezagholi bedömde kostnader i form av produktivitetsförluster i de 543 dödsolyckorna som inträffade under arbete åren 2008 – 2019, konstaterade han att det, förutom administrativa kostnader, försäkringsersättningar och vårdkostnader, handlar om ytterligare 8,5 miljarder kronor enbart i produktivitetsbortfall.
De 543 dödsolyckorna innebär 10 863 förlorade arbetsår, vilket genererar en hög ekonomisk kostnad för det svenska samhället som han menar inte riktigt synliggörs i de få och ofta bristfälliga rapporter som finns.
- När en ung person förolyckas på arbetet går också ett långt produktivt arbetsliv förlorat. Att se dessa verkliga kostnader för samhället är nödvändigt för att förstå att man måste investera mer för att förebygga olyckorna på arbetsplatserna.
– Varje dödsolycka är en tragedi, ingen ska behöva dö under arbetet. Jag vill visa att förebyggande arbetsmiljöarbete ger otroligt mycket tillbaka i ökad nationalinkomst och välfärd, säger Mahmoud Rezagholi.
En norsk studie beräknar den totala samhällskostnaden för arbetsmiljöbrister till 75 miljarder norska kronor och den årliga kostnaden för norska arbetsmiljöåtgärder till 30 miljarder kronor.
Enligt Arbetsmiljöverket var fyra branscher mest drabbade av dödliga olyckor mellan 2011-2020:
Det är framför allt män mellan 55 och 64 år som arbetar i enmansföretag, eller företag med få anställda, som råkar ut för dödliga olyckor under arbetet. Under den senaste tioårsperioden har nio av tio som förolyckats i arbetet varit män.
Lastbilsförare har varit mest utsatta för dödsolyckor över tid, sammanlagt 66 lastbils- och långtradarförare har förolyckats på jobbet de senaste tio åren. Andra drabbade yrken är växtodlare och djuruppfödare, byggnads- och anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, skogsbrukare, underhållsmekaniker, maskinreparatörer, VVS-montörer och brandmän.
Text: Douglas Öhrbom
Mahmoud Rezagholi, forskare inom ekonomi vid Högskolan i Gävle
Tel: 072-001 07 21
E-post: Mahmoud Rezagholi@hig.se
