Risker och möjligheter med artificiell intelligens

Risker och möjligheter med artificiell intelligens

– Det är ett historiskt experiment på våra psyken och kroppar, mycket står på spel just nu. På det sättet är vi labbråttor i samtiden.

Så sa Jan Sjölund, univeristetsadjunkt i svenska, under terminens sista After work med forskare som adresserade de utmaningar som följer med artificiell intelligens, desinformation och fake news: Vem kan man lita på?

– Vi var även labbråttor när vi skulle lära oss att läsa och skriva. Nu behöver vi inte längre göra det för nu fotar vi och skickar bilder. Blev det bättre eller sämre? Svårt att säga något om det, men det blev annorlunda, resonerade Jan Sjölund, universitetsadjunkt i svenska.

Vi befinner oss i den största förändringen i mänsklighetens historia när det gäller kommunikation. Makten förskjuts, de digitala fönstren öppnas rakt in i varandra, våra privatliv och politik tar plats i samma fönster. Förutsättningarna för mänskligt lärande handlar om att processa saker, med teknikutvecklingen har perspektivet förändrats så att vi i stället för att själva processa, funderar på vilka fönster som behöver öppnas för att lösa problemet.

– Det här är inte något vi kan streta emot utan något vi behöver interagera med, hävdade Jörgen Holmberg, lektor i didaktik.

Kommer mänskligt lärande att ersättas av teknik?

Panelen diskuterade länge om att det mänskliga lärandet inte kommer att ersättas eller bli värdelöst på grund av de tekniska framstegen inom AI. Etiska övervägande, kroppsspråk, förmåga till kreativitet behövs alltid.

Tekniken samlar data men kunskap om mänsklighet kommer inte att föråldras, resonerade panelen som bestod av Jörgen Holmberg, lektor i didaktik, Magnus Hjelmblom, lektor i datavetenskap och Jan Sjölund, adjunkt i svenska.

De var överens om att kunskap inte kan existera utanför en människa. Kunskap är något som byggs upp tillsammans med andra. För att den kunskapen ska byggas behövs information. Summa summarum handlar det om att foga ihop dessa byggstenar så att de blir meningsfullt för individen.

Jan Sjölund påtalade att kunskapen om hur den digitala kommunikationen fungerar släpar efter och känner oro för lärares bristande kunskap på området.

– Google är en annonsfabrik och den ger mig ett sökresultat baserat på det jag sökt på tidigare. Det har inget att göra med encyklopedi. Tror lärare detta så har vi problem då det betyder att vi navigerar utan roder och utan kompass.

Är demokratin hotad?

Ja, den är hotad i den meningen att det finns fake news. ”Jag litar på det jag ser” kan man inte längre förlita sig på, förklarade Jörgen Holmberg och exemplifierade med att han tidigare under veckan sett ett filmklipp där den amerikanska presidenten Joe Biden åt glass och pratade västerbottniska. Förvisso ett klipp där det var relativt enkelt att förstå att det var fejkat men det kan vara, och kommer bli allt svårare, att särskilja det genuina och sanna. Artificiella assistenter som lär sig att reproducera och tolka tonfallet i din röst gör det svårt att tyda vem du egentligen pratar med.

Kvällen öppnades med att samtalsledare Henrik Harrysson gjorde ett försök att överlåta till Chat GPT att diktera inledningen till kvällens belägenhet, men tekniken brast och Harrysson öppnade i vanlig ordning efter eget tänkande och kanske var just det kontentan av kvällen: att människor behövs och tekniken är ett komplement. I alla fall än så länge.

Text: Stina Lilja