Flickor beskrivs som utsatta och pojkar som aggressiva. En studentuppsats från Högskolan i Gävle visar stora skillnader hur ungdomar beskrivs beroende på kön i LVU-domar. Nu är uppsatsen, skriven av Emelie Córdoba och Belinda Breed, nominerad i tidningen Socionomens C-uppsatstävling.
(Fotomontage.)
Emelie Córdoba och Belinda Breed har nyligen tagit examen efter att ha studerat socionomprogrammet vid Högskolan i Gävle. I sitt avslutande examensarbete i socialt arbete valde de att undersöka hur unga som begått brott eller misstänks för brott framställs i LVU-domar utifrån ett genusperspektiv. LVU är en förkortning för ”lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga”.
Studien visade skillnader när det gäller hur de unga beskrevs och framställdes utifrån genus.
– Vi blev förvånade över att det var så tydliga skillnader. De skillnader vi såg var att flickor beskrevs som utsatta, sårbara och i behov av skydd och stöd medan pojkar beskrevs som aggressiva och hotfulla, säger Emelie Córdoba.
Studenterna fördjupade sig i två diskurser som de såg tydligt i resultatet; offerdiskursen och förövardiskursen.
– Offerdiskursen framställdes i beskrivningarna av flickorna och de beskrevs som offer för sina handlingar och sin situation, att det kunde vara miljön eller sociala faktorer i omgivningen som påverkat dem. Förövardiskursen framställdes i pojkarnas domar där de beskrevs som förövare och ansvariga för den egna situationen och sina handlingar, säger Belinda Breed.
Belinda Breed och Emelie Córdoba.
Studenterna pekar på att diskurserna synliggjorde maktstrukturer i samhället som upprätthåller en hierarki mellan könen, där pojkar står överst.
– Vi tror att skillnaderna beror på att det finns föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, vilket kommer från djupt rotade föreställningar om genus utifrån samhälleliga konstruktioner av kön. Om det är mer förekommande att beskriva pojkar som aggressiva kanske de också förväntas vara det, därför blir det normaliserat att beskriva en pojke som aggressiv men inte en flicka. Med tiden utvecklas samhället, men mycket av föreställningarna sitter omedvetet kvar, säger Emelie Córdoba.
Hur kan era resultat användas?
– Vi hoppas att våra resultat kan starta diskussioner kring ämnet, kanske kan skillnaderna minskas om de uppmärksammas mer. Det vore även kul om vår studie kunde inspirera till mer omfattande forskning inom området. Vi hoppas att vår forskning kan vara en ögonöppnare för alla, hur vi påverkas av de värderingar och normer som finns, säger Belinda Breed.
Nu är ni nominerade i tidningen Socionomens C-uppsatstävling, hur känns det?
– Vi hade aldrig tänkt tanken att vår uppsats skulle bli nominerad till en uppsatstävling, så självklart känns det otroligt roligt och spännande! Vi är väldigt glada att vårt arbete får publicitet och större spridning. På så sätt kan vi inspirera till mer forskning i ämnet samt öka medvetenheten om föreställningar som påverkar oss i vårt dagliga arbete, säger Emelie Córdoba.
Text: Anna Sällberg
