Gå till eugreenalliance
Sök

”Barnens papperskorg” fick nobben av Gävleborna

2023-11-27 

Har papperskorgens utseende betydelse för hur mycket skräp som slängs i den?
En ny studie jämförde hur mycket skräp som hamnade i utomhus-papperskorgar med olika utseenden.
Resultatet överraskade forskarna.

Papperskorgar

Den orangea papperskorgen samlade in fyra gånger mer skräp än den med barnteckningar. FOTO: HiG

Förr var de offentliga papperskorgarna gröna i svenska städer, men på senare år är de oftare grå eller svarta. Men har färgen och utseende någon betydelse för hur mycket som kastas i dem? Forskare på Högskolan i Gävle tog reda på det genom att jämföra tre sorters papperskorgar i Gävle under en månads tid.

Tre olika varianter

Papperskorgarna utgjordes av en grå som ser ut som dem som normalt används i staden, en hade tydlig orange färg, och en var designad med barnteckningar och med budskap skrivet på om att det är viktigt att skydda miljön. Totalt nio papperskorgar, tre av varje sort, placerades ut under fyra veckor i Gävle. Deras positioner roterades under den här tiden, så att alla papperskorgs-typer fick identisk exponering under den period experimentet pågick. Innehållet i respektive papperskorg vägdes kontinuerligt för att mäta hur mycket skräp som samlades in.

- Vi hade ingen klar idé om vilken papperskorg som skulle vara bäst, annat än att vi trodde att den orangea och den med barnteckningar skulle fungera bättre och få mer skräp än den gråa, säger Patrik Sörqvist, professor i psykologi och en av forskarna bakom studien.

Orange mest effektiv

Den papperskorg som visade sig fungera bäst var den orangea, följt av den gråa. Klart sist kom papperskorgen med barnteckningar. Den orangea samlade in drygt 2 kilo skräp i genomsnitt, den gråa 1,5 kilo, och den med barnteckningar 0,5 kilo. Den orangea var alltså fyra gånger mer effektiv än den med teckningar.

- Även om vi trodde mycket på den orangea så var resultatet för den med barnteckningar överraskande svagt. Vi tror att det här beror på att människor ofta reagerar med att bli motvalls av normativa budskap, alltså om budskapet på en skylt är ”gör så här” med en moralisk vägledning så blir många irriterande och gör det motsatta i stället. Det är alltså inte nödvändigtvis en effektiv metod att använda normativa budskap om man vill påverka folks beteenden. Resultaten från studien visar på vikten av att utvärdera effekten av olika lösningar innan de implementeras i stor skala, säger Patrik Sörqvist.

Kan det ha varit så att folk inte förstod att barnvarianten var en papperskorg?

- För att säkerhetsställa att det inte var så gjorde vi en tilläggsstudie där vi visade fotografier av papperskorgarna för ett antal deltagare. Där kunde vi se att folk inte har svårt att identifiera tunnan med barnteckningar som just en papperskorg.

Mest skräp på helgerna

Att den orangea papperskorgen fick mest skräp berodde troligen på att den helt enkelt syntes bäst och fångade uppmärksamheten, menar forskarna.

- Problemet är att den orangea inte smälter in lika bra i stadsmiljön som den gråa. Om man planerar att byta ut papperskorgarna behöver man så klart göra den avvägningen. Man behöver hitta snygga lösningar som också maximerar nyttan, säger Patrik Sörqvist.

Överlägset mest skräp slängdes på helgerna, beroende på att flest är ute då och att konsumtionsmönstret är ett annat än under vardagarna, menar forskarna.

Fakta

Studien genomfördes av Noah Linder, Patrik Sörqvist, Therese Lindahl och Robert Ljung med stöd av Gästrike återvinnare och av forskningsprogrammet Fairtrans, som finansieras av Mistra och Formas.

Läs studien i sin helhet här.

Kontakt

Patrik Sörqvist, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle
E-post: patrik.sorqvist@hig.se
Tel: 073-658 72 03

Noah Linder, Postdoctoral researcher
E-post: noah.linder@kva.se

Anders Munck, pressansvarig vid Högskolan i Gävle
E-post: anders.munck@hig.se
Tel: 070-794 65 23

Publicerad av: Anders Munck Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2023-11-27
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)