Gå till eugreenalliance
Sök

Ny typ av förskolor kräver nytt arbetssätt

2024-03-04 

Konceptförskolor är en ny typ av förskolor som byggts eller ska byggas på många platser runt om i landet. Forskare vid Högskolan i Gävle har utvärderat de nya förskolorna i en unik studie.

konceptförskola

Lena O Magnusson och Annika Elm vid Högskolan i Gävle har utvärderat tre färdigbyggda konceptförskolors verksamhet. FOTO: Lena O Magnusson/Högskolan i Gävle.

Konceptförskolorna har tagits fram av Sveriges kommuner och regioner (SKR), med syftet att det ska bli enklare och billigare för kommunerna att bygga nya förskolor. Det finns ett stort behov av nya funktionella förskolor i Sverige, detta bland annat eftersom äldre byggnader behöver bytas ut, och eftersom många kommuner idag hyr moduler för verksamheten, vilket ofta är en dyr lösning.

De nya konceptförskolorna byggs enligt en redan färdig plan och i några olika förutbestämda varianter, beroende på vilket behov som finns, hur den lediga tomten ser ut, och var i landet förskolan ska byggas.

– Kommunerna behöver inte hyra in arkitekter eller projektera grävare, vilket innebär såväl ekonomiska vinster som tidsvinster, säger Annika Elm, forskare inom utbildningsvetenskap på Högskolan i Gävle.

Tre förskolor under fyra år

Konceptförskolorna har dessutom en planlösning efter en pedagogisk idé med flera gemensamma ytor. Några konceptförskolor har redan byggts och har barn och personal på plats, och ytterligare ett flertal är beställda av landets kommuner, sammanlagt närmare 70.

I en ny studie har Lena O Magnusson och Annika Elm vid Högskolan i Gävle utvärderat tre färdigbyggda konceptförskolors verksamhet inför och efter att man flyttat in i den nya förskolan. Pedagoger, rektorer, vårdnadshavare och barn, och chefer på förvaltningsnivå med ansvar för förskolors verksamhet och kommunens fastigheter har alla bidragit till studien, som pågått under fyra års tid.

Barnen fick gå runt i de nya lokalerna, ta foton, och på så sätt berätta om viktiga platser i förskolan.

– Det betyder mycket för barnen att lokalerna är gjorda för dem. Det finns diskbänkar i deras höjd, och fönster som är låga så att de kan se ut. På ett generellt plan uppfattar barn, personal, rektorer och vårdnadshavare att konceptförskolorna är ett lyft, säger Lena O Magnusson.

Kräver förändrat arbetssätt

Men både personal och rektorer lämnar också blandade omdömen.

– Att flytta in i en konceptförskola innebär en omställning som bland annat ställer stora krav på personalens planeringsarbete. En viktig insikt från projektet är exempelvis vikten av att personalen får besöka förskolan medan den byggs så att de kan skapa sig en bild av hur de ska arbeta innan de flyttar in, säger Annika Elm.

– Både personal och rektorer måste vara medvetna om att flytten kräver en förändring i arbetssätt som tar tid att genomföra. Personalen måste få möjlighet att diskutera pedagogiken eftersom det krävs en ny logik. Detta ställer också krav på rektorernas ledarskap, säger Lena O Magnusson.

I studien framkommer brister och möjligheter både i planeringsfasen och efter inflytt vilket berör samtliga aktörer som är involverade i processen av nybyggnation. Studiens resultat kan hjälpa och inspirera andra inför och efter upphandling av konceptförskolor.

Kontakt

Annika Elm, universitetslektor i didaktik vid Högskolan i Gävle
Tel: 072-007 20 91
E-post: annika.elm@hig.se

Lena O Magnusson, universitetslektor i bildpedagogik vid Högskolan i Gävle
Tel: 026 - 64 84 46
E-post: lena.o.magnusson@hig.se

Anders Munck, pressansvarig Högskolan i Gävle
Tel: 070-794 65 23
E-post: anders.munck@hig.se

Publicerad av: Anders Munck Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2024-03-04
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)