Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

2013-12-16


Studie om äldres intima relationer gav överraskande resultat

Peter Öberg

Peter Öberg, docent och lektor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle och Torbjörn Biltgård, docent vid Stockholms universitet har i två studier som rör äldres intima relationer visat på mycket överraskande resultat.

Tidigare forskning har belyst negativa bilder

Ämnet har hittills varit en vit fläck, som inte tidigare studerats. Även internationellt är det väldigt lite beforskat. Mycket av den existerande äldreforskningen har handlad om den minoritet som finns inom omsorgen, om åldrandets problem. Böckerna när gerontologin eller åldrandeforskningen växte fram, hade namn som; "the problems of aging."

Att man valt att studera frågan genom att belysa negativa bilder har också påverkat attityderna till åldrandet/ålderdomen.

- Detta är en del av ålderismen, att äldre inte anses intressanta att beforska. Då är det väldigt viktigt att lyfta fram att äldres verklighet också visar på nya möjligheter under ålderdomen istället för enbart förluster och brister, säger Peter Öberg

Åldrande är ju en process av förluster, men också av vinster och utveckling under livsloppet. Man mognar och kan göra mer rationella beslut, t.ex. i fråga om val av partner.

"Nu vet jag vilken kravspec jag skall ha i en annons när jag söker i en partner, det visste hon inte som 30-åring. Man har gjort sina misstag och vet mera vad man letar efter."

Den tredje åldern

Under 1900-talet har livslängden ökat med 30 år och vi har en ny livsfas benämnd den tredje åldern, ett begrepp som myntades under 70-talet. Vi har ett allt längre och friskare liv. Nya årskullar träder in i ålderdomen och förändrar den, exempelvis 40-talisterna, som med nya attityder och värderingar, kommer upp i hög ålder.

Man behöver inte klä sig i svart hela livet

Studien visar att det allmänt är väldigt positiva attityder till att människor skaffar en ny relation. Över 80 procent är positiva till en ny relation efter 60 över och 60 procent är positiva till att människor skaffar en ny relation efter 80. Också barn, vänner och omgivning är positiva och detta stämmer inte med tidigare internationell forskning.

- När ett fenomen blir vanligare förändras också attityder, barnen allmänt bryr sig om sina föräldrars välbefinnande och när man märker att ens föräldrar mår bättre av att ha en ny partner så är det ju också belönande för barnen, säger Peter Öberg.

Intressant normförändring

Den generation som studerats växte upp med normen att ett intimt sexualliv skulle man endast ha efter giftermålet. Men sedan kommer man då till dagens senmoderna ålderdom där den nya normen är, att nu ska man gärna ha ett samliv och en partner, men man ska inte gifta sig, åtminstone om man frågar barnen!

- Ibland coachar till och med barnen föräldrarna med att till exempel hjälpa till med annonser på nätet. En viktig aspekt som lyfts fram här är att en partner avlastar barnen och utgör ett viktigt stöd, barnen behöver då inte känna samma ansvar, ringa lika mycket osv, säger Peter Öberg

Från äktenskapskultur till skilsmässokultur

Vi har också gått från en äktenskapskultur till en skilsmässokultur. Tidigare var äktenskapet för hela livet och en skilsmässa en absolut sista utväg. Idag i en skilsmässokultur är äktenskapet bara ett val bland andra, det är ständiga förhandlingar och en skilsmässa är alltid en väg ut.

Andelen frånskilda ökar, 2011 bröts en gräns och de frånskilda blev fler än änkor/änkemän bland 60-90 åringar. Rörligheten in och ut ur relationer har ökat, andelen frånskilda är idag nästan 18 procent, 1968 var den knappt 4 procent.

- Medan änkestånd frigör en person till en potentiell partnermarknad, och en som inte är lika positiv till nya partners som frånskilda, så frigör ju en skilsmässa två!

Särbo

Först kom samboendet som ett accepterat fenomen. Att man kunde leva tillsammans utan att vara gift. Sedan kom särboendet, att man kunde leva tillsammas utan att bo tillsammans.

Studien visar också intressant nog att av de som startat relationer efter 60 väljer 70 procent särboende. Närmare 30 procent samboende och endast 4 procent gifter sig. Det är alltså väldigt ovanligt att gifta sig efter 60.

Och i offentlig statistik finns endast civilstånden gifta, ogifta, änkor och skilda. Offentlig statistik ger alltså en delvis felaktig bild av familjelivet för äldre. Eftersom man inte ser de samlevnadsformer som äldre föredrar.

Sexuell attraktion viktig

En annan sak som kom fram i studien var att sexuell attraktion var en
viktig förutsättning när man startar en ny relation.

Här finner man en oro bland kvinnor om kroppens utseende och funktion. Om man inte haft en partner på 20 år hur kommer man att fungera? Eller det här med den åldrande kroppen, hur skall den ses och tolkas?

Bland männen var det flera som såg sig som impotenta. De hade tolkat det som en naturlig del av åldrandets biologiska förändringar, att det är så det går. Men sedan upplevde de med sin nya partner ett uppvaknande, så den avtagande sexualiteten var inte ett resultat av åldrandet utan av den relation man hade haft.

Tidsparadoxen

En annan aspekt handlar om hur tid organiserar nya relationer på äldre dar. Å ena sidan har man en ökad fritid i tredje åldern att satsa på och kultivera den nya relationen, inga hemmaboende barn, inget arbete. ”Det fanns inga förutsättningar för en sådan bra relation tidigare”  Samtidigt har man en begränsad livstid kvar. Paradoxen med en ökad fritid och en begränsad livstid påverkar valet av ny partner.

Har man träffat en ny partner som är gift kan en 70 -80-årig kvinna tänka; Hon vet att det tar ett par år med skilsmässan, då är hon 80, kommer hon ens att leva då, är det värt att gå in i en relation? En man som var en av flera som gått tillbaka till nygamla intima relationer de haft tidigare för 40 -50 år sedan, berättade att det fanns en trygghet i det. Går man ut och svarar på en annons så kan det ta två år och så upptäcker man att det inte fungerar - och den tiden har man inte.

Man är också mera rädd om varandra i en relation för att man har en begränsad livstid. Det är kanske sista chansen, tidigare i livet har man kunnat tänka att om detta går fel så finns det alltid fler chanser, men så kan man inte längre tänka och man är därför mera rädda om varandra i en relation.

Tidsaspekten påverkar på ett väldigt centralt sätt.


Kort

  • 7 av 10 män dör gifta jämfört med endast 3 av 10 kvinnor. kvinnor lever längre och kvinnor gifter sig med äldre män. Kvinnor föredrar särboende och är rädda om sin autonomi.

  • Studien visar att längden på relationen inte har någon betydelse för
    livstillfredställelsen, en ny relation är lika viktig för
    livstillfredställelsen på äldre dar som en gammal relation. Skillnaden
    går mellan att ha en partner eller att inte ha en.
  • Sverige skiljer sig lite från andra länder med en större andel sambor än t.ex. USA och Finland. Närmare 10 procent av 60 -90 åringar rapporterar att de är sambor.

  • Många säger att den intima relationen på äldre dar är den bästa relation man har haft.

  • Den sexuella attraktionen var viktig som en förutsättning i relationen.

  • Vem ska man bli begravd med? Om man träffar en nya partner så är det ändå i vissa fall den som man hade barnen med som man vill bli begravd tillsammans med.

  • Trots tidigare restriktiva normer mot utomäktenskaplig sex så hade över 90 procent av 60 -90-åringarna sin första sexuella relation innan äktenskapet.

  • Om otrohet: I en ny fast relation skulle man vara trogen, otrohet accepteras inte. Däremot var otrohet en vanlig erfarenhet i en tidigare relation. 

  • Behovet av autonomi. Man vill inte ligga barnen till last, så man finner en ny partner som gör en mindre beroende av barnen.

  • Männen är lite mer intresserade av nya relationer än vad kvinnor är. Frånskilda äldre man har också varit en sårbar grupp vad gäller risk/hälsobeteende tidigare.

  • Att finna en ny partner ökar kvaliteten i ett gott singelliv för kvinnor. Men kan också bli en total vändpunkt för flera, i synnerhet änkemän. ”Då befann jag mig i dödens väntrum men sedan träffade jag en ny partner och då förändrades hela framtiden".



För mer information, v v kontakta:
Peter Öberg, docent och lektor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026- 64 82 88




Text: Douglas Öhrbom
Foto: Ove Wall

Publicerad av: Zara Lindahl Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2016-04-04
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)