Att väcka nyfikenheten

En grupp forskare och lärare vid Högskolan i Gävle har länge funderat på hur man kan göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant.

En unikt bred palett

Svaret blev en bok med exempel på bra sätt att göra dessa ämnen tillgängliga och uppmuntra till utveckling av undervisningen. Här kombineras forskningsresultat med filosofiska betraktelser och praktiska tips från en unikt bred palett.

Författarna är lärare och forskare vid Högskolan i Gävle som förenas av ett brinnande intresse för sina olika ämnen och en stark önskan att underlätta lärande och väcka nyfikenhet.

• Varför upplevs matematik som svårt av många elever?
• Hur kan en lärare väcka gymnasieelevers intresse för fysik?
• Och vad är det för likhet mellan ett tvåårigt barn och en struts?

Att börja tidigt

I boken har forskarna skrivit olika kapitel. Några skriver tillsammans och andra är ensamma författare.

- Det handlar bl. a. om att försöka ta reda på svårigheterna med att lära sig ämnet, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan i Gävle.

- Om man nu skulle vilja ta upp naturvetenskap i förskolan, vad finns det för förutsättningar att göra det? För vi tänker att naturvetenskap är ganska svårt att lära sig och man måste börja ganska tidigt.

Lite lärartrix

• Använd signaler - Man kan t ex sätta på sig en labbrock för nu har vi kemi, eller nu ska vi ut i naturen för nu håller vi på med biologi. Det blir en signal, att nu kopplar vi på biologitänket eller nu kopplar vi på kemitänket osv.
  

• Tid att tänka - Ett annat sätt är att låta eleverna få tid att tänka. Man kan prata långsamt, vänta lite mer på svaret än man brukar göra. Inte fråga vad det är som gör att solen lyser, utan vad du tror det är som gör att solen lyser. Då blir det mycket enklare att svara för då blir det vad jag tror och inte det rätta svaret.

• Lärandestudier - Göra lärandestudier där man jobbar med lärarna i skolorna. Ett experiment med någon typ av begrepp och så en kontrollgrupp som får höra det på ett lite annat sätt.
  
  

- Vi har två sätt att tänka, ett som är snabbt och ett som är lite mer långsamt och eftertänksamt. Inom våra ämnen måste man använda det sistanämnda. Det snabba vardagstänkandet leder oss ofta fel, säger Mikael Björling.

- Vi valde att göra en Open Access för att boken skulle vara lättare att komma åt.

Ladda ner boken här

-----------------------------------------------------------------------------------

Om boken:

Björling, Mikael (Red). Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik. Gävle : Gävle University Press, 2016. (Lärarutbildningens skriftserie 7). 978-91-974893-6-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22840

Ämnesdidaktiska utmaningar inom matematik, naturvetenskap och teknik ska inspirera till ytterligare utveckling av ämnesdidaktiken och vänder sig till blivande och verksamma lärare, lärarutbildare, forskare och andra med intresse för ämnesdidaktiska frågeställningar.

För mer information kontakta:
Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 84 08
E-post: mikael.bjorling@hig.se

Text: Douglas Öhrbom