Så ska Gävle hamn bli en unikt hållbar hamn
Vi har en situation där vi kan lära av hamnens erfarenheter i praktiken och Högskolans erfarenhet från forskning och sammanföra dessa på ett sätt som aldrig gjorts förut, säger Rodrigo Lozano, forskare vid Högskolan i Gävle.
.png)
Skriv ut
Nu inleds ett arbete där forskarna vid Högskolan till att börja med ska studera vad Gävle hamn de senaste fem åren gjort när det gäller arbetet för social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
Det är en första del i ett mera långsiktigt samarbete med målet att hamnen och Högskolan tillsammans ska göra regionen mer hållbar.
- Att verka för en hållbar utveckling i de logistiska flöden som passerar Gävle hamn ser vi som ett av våra huvuduppdrag. Vi ser fram emot ett långsiktigt samarbete med en stark och kompetent Högskola som kan våra frågor, säger Linda Astner, Manager Port Authority.
Angela Carpenter och Rodrigo Lozano är två forskarna vid Högskolan med lång erfarenhet av hållbarhetsarbete över hela världen, Angela dessutom med en unik kompetens av att arbeta med hamnar.
- Det handlar inte om att ändra regler eller teknologi, det handlar om att förändra människorna i hamnen, hur de ser på hållbarhet och hur de efterlever det. Och att hållbarhetsarbete inte bara handlar om miljöfrågor, säger Rodrigo Lozano.
- Vi måste tala om arbetsrättslagstiftning, jämställdhetsfrågor och arbetet med kommunen. Hamnen måste vara lönsam och ta hand om sin miljö inom och runt om hamnen, skeppen, men också den sociala hållbarheten, inkluderat kommunen, säger Angela Carpenter.
Vad är drivkraften
Vad driver hållbarhetsarbetet i hamnen, är det lagstiftningen, samhällets krav, eller är det någon i hamnen? Och vilka är hindren, är det en ekonomisk fråga eller är hamnen för liten? Dessa är intressanta frågor för forskarna att undersöka.
- Vi har en unik kontext här eftersom Sverige generellt är väldigt orienterat på hållbarhetsarbete, åtminstone på miljöarbetet. Samtidigt som svenska företag fortfarande är ekonomiskt konkurrenskraftiga, säger Rodrigo.
Visa upp det som görs
Om man kommer till Gävle så uppmärksammar man egentligen inte att här finns en hamn och det är ändå en viktig hamn för Gävle och för Dalarna. En viktig hamn också för Stockholm som inte längre kan hantera allt gods.
- Hamnen gör redan mycket men måste också visa upp allt detta som görs för hållbarheten. Det har bara setts som god ekonomi att t ex utvidga lastområden eller att återvinna material, istället för att göra sig av med det, säger Angela.
Rodrigo förklarar det med att en organisation tenderar att fokusera internt. Att det då är bra att få en extern bedömning med olika expertis som kan visa på, att ni gör detta och detta bra, men ni missar kanske sambanden här och att länka hamnen till omgivningen.
- Vi finns, detta har vi gjort och detta är våra planer. Vi behöver få hamnen, och allt den gör för att bli en mer hållbar hamn, att synas, säger Rodrigo.
ISO 14001
Gävle hamn vill bli en av de hållbara hamnarna och bli certifierad enligt ISO 14001 och eftersom Högskolan har stor kompetens här, kommer Högskolan att hjälpa till.
- Det är mycket få hamnar i norra Europa som är certifierade. Och tänk att kunna säga. vi konkurrerar inte bara i priser utan också med hållbarhet, säger Angela Carpenter.
Unikt sätt att se på hamnen
Hållbarhetsarbete brukar normalt handla om att förbättra logistiken i hamnen, om att elektrifiera truckar eller andra tekniska frågor. Eller så gäller det att följa EU.s regler, eller hur man kan bli mer ekonomiskt hållbara genom att ändra sin vision.
Angelas kompetens är unik, det att hon förutom teknik och lagstiftning även uppmärksammar den sociala och kulturella aspekten.
- Detta att länka samman hamnen, Högskolan och den omgivande kommunen, det har aldrig gjorts, vi ser på hamnen som ingen i världen gjort förr, säger Rodrigo Lozano.
- Jag har hållit på med detta i 20 år och har aldrig sett det göras på det här sättet, säger Angela Carpenter.
För mer information vv kontakta:
Rodrigo Lozano, forskare vid Högskolan i Gävle
Tel: 073-461 83 56
E-post: rodrigo.lozano@hig.se
