Gå till eugreenalliance
Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Drama i undervisningen kan ge elever magiska upplevelser

2018-06-07 

Tänk dig att få gå in i en roll och agera i stället för att ha en ”vanlig” lektion eller föreläsning på skolan. Processdrama kan ge lärare, studenter och elever känslor och idéer som bidrar till en mer fördjupad inlärning inom vilket ämne som helst.

Eva Hallgren, lärare och doktor i dramapedagogik.

Eva Hallgren, lärare och doktor i dramapedagogik.

Eva Hallgren är lärare och dramapedagog vid Högskolan i Gävle. Hon kan nu även titulera sig doktor efter att ha disputerat vid Stockholms universitet med sin avhandling ”Ledtrådar till estetiskt engagemang genom rolltagande i processdrama”.

– Processdrama handlar om att både elever och lärare går in i roller. De flesta känner till begreppet att lajva, när alla går in i en fiktiv värld, och processdrama påminner lite om det. Man skapar en lekvärld, en fantasi, där allt ställs på sin spets med hjälp av estetiska verktyg som rolltagande och förflyttning i tid och rum. Undervisningen får ett lekfullt format.

Många tar mer plats i roll

Metoden är ännu inte särskilt vanlig i Sverige. I sin avhandling fokuserade Eva Hallgren på en skola med högstadieelever i England, där drama fanns som specifikt ämne, men också användes som metod.

– Jag har varit deltagande observatör, mestadels ur roll, och befunnit mig med kamera väldigt nära det som skett i rummet. Ibland har jag även varit i roll på golvet för att höra vad de säger när elever och läraren är i en fiktiv by på den irländska kusten till exempel. Det jag har kunnat se är att många elever är mycket mer engagerade, agerar och tar betydligt mer plats när de är i roll jämfört med hur de är annars.

Vad kan det bero det på?

– När de är i roll blir det en helt annan statusförskjutning i klassrummet – som inte är ett klassrum just då. Eleverna är i roll som några andra och tillsammans skapar de ett innehåll som man inte vet var det tar slut. Det finns ett annat handlingsutrymme att använda sig av, men också en osäkerhet som jag tror är bra att träna sig på att hantera. Jag kallar det förväntan- och förhoppningsagens, expectagency. Man behöver kunna lita på att dem jag jobbar med har något att komma med som inte jag har.

När har man nytta av det annars?

– Egentligen i hela livet i stort. På global nivå har vi en värld som vi är rätt osäkra på vart den håller på att ta vägen. Tillsammans kan vi vara skapande och kanske hitta vägar som vi tror är mer hållbara, säger Eva Hallgren.

Magi i klassrummet

Hon har själv jobbat inom grundskolan i drygt 15 år och har använt sig av processdrama i undervisningen. Men man behöver inte vara utbildad dramapedagog för att använda den här metoden. Vilken lärare som helst som lär sig verktygen kan prova sig fram inom vilket ämne som helst.

– Jag har haft elever som sagt efteråt att de tyckte att det var magiskt och meningsfullt. Och är något meningsfullt leder det också till någon form av lärande. Jag beskriver det som en turboladdad verksamhet med flera lager av spänningar som genereras och det är mycket känslor involverade. Att bli känslomässigt berörd gör något med vårt lärande. Vi kommer ihåg det på ett annat sätt än om vi bara har faktainlärning.

"Våga vara i rörelse"

På Högskolan i Gävle finns en fristående kurs i processdrama, och metoden används även i längre kurser i drama. Eva Hallgren hoppas att fler ska våga bryta upp det traditionella rummet, våga vara i rörelse i klassrummet och utmana sig själv som ledare.

– I fiktionen är det inte bara läraren som bestämmer. I processdrama finns en hög grad av medbestämmande. Det ska dock inte upplevas som att man förlorar kontrollen som ledare, utan det går att bryta när som helst. Men det kräver en viss trygghet i lärarrollen. Att bryta fiktionen och gå ur roll för att reflektera är dessutom det absolut viktigaste med att använda rolltagande i undervisning. Där finns lärandepotentialen.

Vad hoppas du att din nya kunskap ska bidra med?

– Jag hoppas att drama och rolltagande kan börja användas mycket mer i skolan och självklart i lärarutbildningar. Det är ett enormt redskap att kunna använda sig själv som objekt och kliva i och ur roller. Vi behöver inte bara prata utan vi kan titta och känna också. När vi använder hela vår kropp blir det en helare och hållbarare undervisning, säger Eva Hallgren.

Text och foto: Anna Sällberg

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2018-06-21
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)