Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Möjligheterna är oändliga när elever i årskurs sju och åtta på Nynässkolan i Gävle precis har fått sina nya micro:bits i händerna. Med hjälp av de små programmerbara kretskorten får eleverna chansen att lära sig att koda för att på så sätt tillverka mindre spel till exempel.
Martin Brodin Brodecki, Simon Hållberg och Oliver Arningsmark jobbar med micro:bits.
Endast fantasin sätter gränser när eleverna nu får experimentera med de små korten som är utrustade med en display med lysdioder, knappar, kompass, termometer, ljussensor, bluetooth med mera.
– Det är roligt och spännande att testa något nytt och att få lära sig grunderna i kodning. Man upptäcker nya möjligheter och kan till exempel lära sig att bygga saker, som en liten högtalare, en slumpmässig generator eller små miniräknare, säger Oliver Arningsmark som snabbt blir klar med uppgifterna som läraren delar ut.
Nynässkolan sökte och fick pengar genom Teknikerjakten – ett projekt som är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och skolor från förskolenivå upp till gymnasiet i kommunerna Gävle och Älvkarleby. Syftet är att få fler ungdomar intresserade av teknik och naturvetenskap så att de ska vilja utbilda sig inom området.
– Vi tror att micro:bits är en bra övning i att lära sig att tänka i steg och vara noga med att följa instruktioner. Sedan är vi ålagda från Skolverket att det från hösten 2018 ska ingå programmering i ämnena matematik och teknik i grundskolan, så det här är en del i det, säger Johan Göransson, lärare på Nynässkolan.
Johan Göransson, lärare på Nynässkolan.
Eleverna sitter koncentrerade och matar in koder i ett program i sin Ipad. Koderna omvandlas till information som via bluetooth förs över till micro:bitsen. Resultatet visas i form av röda lysdioder som formar siffror, bokstäver och blinkar. Några provar att göra små spel och på displayen rullar då till exempel texten ”Backa fem steg”.
– Man kan göra hur mycket som helst med de här korten. Jag tror att det är bra att lära sig programmeringstänket tidigt, för om man lär sig det sent kan man få svårt i högre utbildningar där man behöver kunna programmering, säger Simon Hållberg, student på elektroingenjörsprogrammet vid Högskolan i Gävle som tillsammans med några studiekamrater har hjälp Nynässkolan att komma i gång med micro:bits.
För några år sedan började det brittiska public service-företaget BBC att dela ut micro:bits till alla lärare och elever i årskurs sju. Efter det har några andra länder börjat jobba med de små programmerbara kretskorten i undervisning och i Sverige ligger flera skolor i startgroparna.
– I Storbritannien har man sett bra resultat av att man använder det här och tanken är att programmering från och med i höst blir ett nytt centralt innehåll i matematik och teknik, säger läraren Johan Göransson.
Text och foto: Anna Sällberg
