Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
I Gävle möts svenska och belgiska lärarstudenter för att utbyta erfarenheter om yrket som lärare. Trots att de inte befinner sig i samma rum. Vid Högskolan i Gävle är digitala hjälpmedel inom internationalisering på frammarsch.
– Den största behållningen är att studenterna kommer i kontakt med personer i ett annat land. Man pratar mycket om internationalisering och att det är viktigt med kulturella aspekter invävt i undervisningen. För studenter som läser till engelsklärare blir detta naturligt när de kommunicerar på engelska med de belgiska studenterna, säger Lisa Johansson, universitetsadjunkt och en av dem som jobbar med digitala hjälpmedel i lärarutbildningarna på Högskolan i Gävle.
Nu i slutet av oktober är hon och Therese Florentin, internationell koordinator, på besök i Belgien för att diskutera samarbetet med lärosätet där. Högskolan har dessutom valts ut som ett gott exempel inom den digitala utvecklingen och Universitets- och högskolerådet (UHR) har hört av sig och bett Lisa Johansson och Therese Florentin att göra en presentation kring deras samarbete med Belgien vid Erasmusansvarigmötet i Stockholm den 21 november.
Lisa Johansson, lärare vid Högskolan i Gävle.
Förra året tog regeringen initiativ till en utredning med syfte att utveckla en nationell strategi för att stärka internationaliseringen vid svenska lärosäten.
– Fokus ligger på vilka hinder som behöver undanröjas för att vi ska få hit fler studenter från andra länder och få fler studenter hos oss att åka iväg på utbyte. Sverige är ett litet exportberoende land så vi behöver verkligen etablera oss i högre grad i tredje land, samarbeta mer i Norden och i Europa. Det handlar om hållbarhet också. Vi har bara ett jordklot och då krävs samarbeten och kontakter mellan länder för att vi ska kunna samsas och ta hand om det vi har, säger Therese Florentin.
Hon ser att det behöver skapas nya former för internationalisering, så att det inte endast är utbyte i minst tre månader som räknas när svenska lärosäten rapporterar tillbaka till Universitets- och högskolerådet och i förlängningen EU-kommissionen.
– Man kanske kan åka på kortare utbyten, få en veckas intensivt utbyte någonstans. Och få in internationella perspektiv i undervisningen på hemmaplan på olika sätt. Om man ändrar vad som betraktas som internationalisering kan studenter få bredare kunskap utan att göra faktiska utbyten.
Therese Florentin, internationell koordinator, Högskolan i Gävle.
Vid några tillfällen har distansstudenter som studerar till engelsklärare vid Högskolan i Gävle haft digitala möten med studenter vid ett lärosäte i Belgien som Högskolan har samarbetat med i flera år. De kopplar upp sig via det webbaserade verktyget Adobe Connect och kan sedan se och prata med varandra via datorskärmar.
– Studenterna tycker att det är intressant och de har berört ämnen som Brexit, vad som menas med europeisk identitet och skillnader och likheter mellan länderna när det gäller läraryrket. Till exempel hur lönerna är, yrkets status, arbetsbörda och hur man jobbar med elever som har behov av särskilt stöd, säger Lisa Johansson.
Vid Högskolan i Gävle kommer man att fortsätta att utveckla digitala arbetssätt för att få mer internationella inslag i undervisningen. Lisa Johansson ser särskilt fördelar för studenter som läser på distans att använda sig av den här typen av digitala utbytesstudier.
– Studenter som läser på distans har av olika anledningar kanske inte möjlighet att lämna hemorten för att komma ut i världen. Då är det här ett sätt för dem att ändå få kontakt med personer i andra länder. I förlängningen hoppas vi att det ska gynna deras intresse för att jobba med internationalisering i sin framtida lärargärning.
Text och foto: Anna Sällberg
