Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
- Vi vill visa hur man kan bygga smarta städer bättre, där man tar mer hänsyn till naturens villkor, för inget är så smart som naturen, säger Johan Colding, forskare vid Urban Studio, Högskolan i Gävle.
Den smarta staden, illustration av Jonas Adner
Urban Studio, forskningsprogrammet för en hållbar stadsutveckling med människan i centrum, går under två dagar på djupet kring tankar om den smarta staden. Ledande forskare från Europa och Sverige samlas på Högskolan i Gävle för att samtala om den rasande snabba utvecklingen av det som kommit att kallas den smarta staden.
Johan säger att man vill visa hur man kan bygga de här städerna bättre, inte bara med digitala verktyg och applikationer utan också via arkitektur och design av stadsrummen, där man ser staden som ett social-ekologiskt system som ska länka ihop platser på ett bra sätt, och där man till exempel lägger arbetsplatser nära bostadsområden men också bygger in naturbaserade lösningar för att skapa mer attraktiva livsmiljöer.
- Man kan exempelvis bygga in naturbaserade lösningar i materialval, gröna tak och väggar, och även se till att man har förutsättningar för till exempel pollinerare i stadslandskapet och skapa bättre funktioner för organismer att exempelvis röra sig längs alléer och grönstråk, säger Johan Colding.
- För inget är ju så smart som naturen, med sina självorganiserade system.
Fokus blir på hur man bland annat kan bygga buffertförmåga (resiliens) exempelvis inför stora katastrofer när strömmen slås av och ingen infrastruktur av IT-karaktär fungerar eller skydda sårbara samhällsfunktioner, som sjukhus, för sabotage.
Att låta parker vara kvar, så att de kan absorbera regn och vind och skapa alla de ekosystemtjänster som natursystemen genererar. Eller vikten av att värna det ekologiska minnet, det som avgör om ett ekosystem kan komma tillbaka om det har blivit stört.
- Om man kalhugger en skog, då har man ett väldigt lågt minne i den skogen, men om man sparar lite träd och strukturer får man ett minne kvar som gör att det kan börja bygga upp på nytt och att du får återväxt av skogen.
- Den typen av kunskap, minnet, måste stanna kvar någonstans. Därför är det så viktigt att alla barn som idag växer upp i stenstaden får påta i jorden och springa i skogen, som vi gjorde när vi växte upp och på så sätt lärde aktsamheten om naturen. Den digitala utvecklingen måste möjliggöra detta, inte hindra denna typ av praktisk kunskap från att utvecklas då ju planeten står för så många miljömässiga utmaningar som kräver ökad förståelse om varför naturen är så viktig för människan.
Forskarna vet att natur i städer måste få ta stor plats, att naturen är viktigt för människors fysiska och psykiska hälsa och att vi behöver dessa gröna oaser för vårt välbefinnande.
Ett exempel på hur man kan använda den smarta tekniken, där man samtidigt gör människor delaktiga i att utforma sin stad, är ett projekt av Urban Studio i Stockholm där man via sina smarta telefoner kunde meddela vilka platser som var mysiga att vara i och vilka som var obehagliga.
- Då fick stadsplanerarna veta vilka platser där man behöver höja kvalitén i stadslandskapet samtidigt som människor blev mer delaktiga och fick tycka till om staden.
Vill du veta mer om Urban Studio?
För mer information, kontakta:
Johan Colding, docent i naturresurshushållning och forskningskoordinator vid Urban Studio Högskolan i Gävle
Tel: 08- 673 95 39
E-post: johan.colding@hig.se
Stephan Barthel docent i Geospatial informationsvetenskap och föreståndare vid Urban Studio, Högskolan i Gävle
Tel: 076-360 57 05
E-post: stephan.barthel@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Foto: Jonas Adner
