Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
- Jag tror att Högskolan i Gävle och Urban Studio inom några år är internationellt känd som ett av de främsta lärosätena för hållbart stadsbyggande, säger Johan Colding som är docent i naturresurshushållning.
Forskningsprogrammet Urban Studio vid Högskolan i Gävle, som leds av Stephan Barthel och där Johan Colding ingår, har visionen att bli världsledande inom hållbar stadsutveckling.
Johan säger att man på Stockholm Resilience Centre ville utöka samarbetet med andra lärosäten och att Högskolan i Gävle stack ut och de visste att det pågick relevant och intressant forskning här.
- Miljöpsykologerna med sina spännande resultat, inte minst. Människorna vet ju i många fall om att planeten är hotad, men hur ska vi kommunicera för att få de nödvändiga beteendeförändringarna, det är jätteviktigt, säger Johan Colding.
Johan säger att man vill visa hur man kan bygga de här städerna bättre, inte bara med digitala verktyg och applikationer utan också via arkitektur och design av stadsrummen, där man ser staden som ett social-ekologiskt system som ska länka ihop platser på ett bra sätt, och där man till exempel lägger arbetsplatser nära bostadsområden men också bygger in naturbaserade lösningar för att skapa mer attraktiva livsmiljöer.
- Man kan exempelvis bygga in naturbaserade lösningar i materialval, gröna tak och väggar, och även se till att man har förutsättningar för till exempel pollinerare i stadslandskapet och skapa bättre funktioner för organismer att exempelvis röra sig längs alléer och grönstråk, säger Johan Colding.
- För inget är ju så smart som naturen, med sina självorganiserade system.
Fokus blir på hur man bland annat kan bygga buffertförmåga (resiliens) exempelvis inför stora katastrofer när strömmen slås av och ingen infrastruktur av IT-karaktär fungerar eller skydda sårbara samhällsfunktioner, som sjukhus, för sabotage.
Att låta parker vara kvar, så att de kan absorbera regn och vind och skapa alla de ekosystemtjänster som natursystemen genererar. Eller vikten av att värna det ekologiska minnet, det som avgör om ett ekosystem kan komma tillbaka om det har blivit stört.
- Om man kalhugger en skog, då har man ett väldigt lågt minne i den skogen, men om man sparar lite träd och strukturer får man ett minne kvar som gör att det kan börja bygga upp på nytt och att du får återväxt av skogen.
- Den typen av kunskap, minnet, måste stanna kvar någonstans. Därför är det så viktigt att alla barn som idag växer upp i stenstaden får påta i jorden och springa i skogen, som vi gjorde när vi växte upp och på så sätt lärde aktsamheten om naturen. Den digitala utvecklingen måste möjliggöra detta, inte hindra denna typ av praktisk kunskap från att utvecklas då ju planeten står för så många miljömässiga utmaningar som kräver ökad förståelse om varför naturen är så viktig för människan.
Forskarna vet att natur i städer måste få ta stor plats, att naturen är viktigt för människors fysiska och psykiska hälsa och att vi behöver dessa gröna oaser för vårt välbefinnande.
De vill också ha en kritisk granskning kring den digitala utvecklingen och med projektet Smart Cities göra den bättre.
- Nu är det de stora IT-bolagen som leder hela utvecklingen, politikerna har ingen aning, de hänger bara med.
Ett exempel på hur man kan använda den smarta tekniken, där man samtidigt gör människor delaktiga i att utforma sin stad, är ett projekt av Urban Studio i Stockholm där man via sina smarta telefoner kunde meddela vilka platser som var mysiga att vara i och vilka som var obehagliga.
- Då fick stadsplanerarna veta vilka platser där man behövde höja kvalitén i stadslandskapet samtidigt som människor blev mer delaktiga och fick tycka till om staden.
Johan är knuten till Högskolan för att utveckla Urban Studio och arbetar för att bredda samarbetet med Stockholm Resilience Centre och med Kungliga Vetenskapsakademien dit han är knuten via Beijerinstitutet, dels med studenter men också doktorander och forskare.
- Jag har ju erfarenheten och i och med det förmågan att kunna vara visionär och se var de nya områdena som är intressanta och nödvändiga ligger.
Hittills har man knutit ett 20-tal forskare vid Högskolan till Urban Studio och nu har man bildat en grupp där även KTH och Chalmers ingår. Då handlar det om arkitektur och om att integrera naturbaserade lösningar för att göra städer hållbara redan när man bygger.
- Vi utvecklade hela visionen för Albano, det nya campusområdet i Stockholm och det konceptet vill vi nu utveckla här i Gävle och i kommunerna runt omkring.
Johan Colding har vigt i stort sett i hela sitt vuxna liv till detta, han har varit med om att leda utvecklingen och till och med skapa den teoribildning som nu används.
Redan i mitten av nittiotalet knöts han till Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademin och här utvecklades många av de hållbarhetsperspektiv som till exempel FN använder idag, som ekosystemtjänster och resilience.
2006 skapas så Stockholm Resilience Centre till ett institut för studier av socialekologiska system. Där resilienceforskning, buffertförmåga för att hantera störningar, är fundamentet.
Och 2018 bildas Urban Studio vid Högskolan i Gävle med ambitionen att bli ett av världens främsta lärosäten för hållbart stadsbyggande.
För mer information, kontakta:
Johan Colding, docent i naturresurshushållning och forskningskoordinator vid Urban Studio Högskolan i Gävle
Tel: 08- 673 95 39
E-post: johan.colding@hig.se
Stephan Barthel, docent i geospatial informationsvetennskap och föreståndare vid Urban Studio, Högskolan i Gävle
Tel: 076-360 57 05
E-post: stephan.barthel@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Foto: Britt Mattsson
